Området består i den södra delen av två kursudalar, Njietjagårsså och Lijggegårsså. Njietjagårsså är 100-200 meter bred och mycket djup med lodräta väggar. Berggrunden i Njietjagårsså utgörs av granit och i Lijggegårsså av sura vulkaniter. I Njietjagårsså och Lijggegårsså finns en imponerande rikedom av rödlistade arter. Skogen här utgör värdefulla kärnområden och spridningskällor för naturskogsarter i skogslandskapet.
I botten av Njietjagårssåravinen växer det mest granskog, medan det i ravinens omgivning växer både gran och tall. Ovanför ravinen, längs med vägen som går genom området, finns en högproduktiv granbränna med många brandljud i granar och inslag av sälg och asp. Skogen här är plockhuggen men det finns fortfarande rikligt med granlågor och urgamla björkhögstubbar. Skogsområdet som binder samman de båda kursudalarna och ansluter till älven består mestadels av tallskog. Området sluttar rätt brant ner mot älven och består till stora delar av berg eller blockrika partier. Här är de rödlistade arterna fläckporing och dvärgbägarlav funna.
Området som sträcker sig längs Stora Luleälven och upp mot Muddus nationalpark omfattar en ca 6 km lång sträcka av bergssluttningen ner mot Stora Luleälven. Området är en del av det ca 3 000 ha stora brandfältet från storbranden i Sarkavare och Muddus 1933. Landskapet är bitvis mycket dramatiskt med en djup kursudal längs nationalparksgränsen och höga klippbranter ner mot älven som bjuder på storslagna vyer. Ovanför älvsluttningen blir terrängen lättvandrad med mestadels flacka, magra och lavrika hedar. Genom den karga och ofta torra marken och klippterrängen rinner ett flertal fuktdråg genom sluttningen. Den starkt hotade vedsvampen urskogsporing är påträffad i området, liksom den mycket sällsynta laxtickan.
Skogarna utgörs i hög grad av medelålders successionsskogar som vuxit upp efter branden 1933. Lövskogspartier som uppstått efter branden finns insprängt överallt i området. Fuktdrågen som söker sig ner mot älven har också brunnit och där finns nu stråk med lövbrännor. Lövbrännorna är främst björkdominerade men inslaget av sälg och asp är ofta stort. Närmast Muddus finns ett brett spektrum av skogstyper, från lövbrännor med enstaka överståndare till gammal tallskog med 250-400-åriga tallar och gransumpskog. Att hitta tallar med 3-4 brandljud längs klippravinen är inte ovanligt, och flera granar med dubbla brandljud har noterats i området, något som annars är mycket sällsynt. Även på björk och asp är brandljud vanligt förekommande.
I slutet av klippravinen Njietjagårsså finns kulturmiljövärden i form av fångstgropar. På samma sida ravinen finns även en härd och i södra änden ett fångstgropsystem.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

638,37

3,02

1 066,76

1 069,74