Ysberget och Laxtjärnsberget är två branta berg i skogslandskapet mellan Ljusnans dalgång och kustslätten i södra Hälsingland. Här kan du vandra på stigen i skogen eller ta ett dopp i sjön. Eller ta en paus vid vindskyddet vid den nordöstra delen av Ysens strand.

Området omfattar 380 ha land och 23 ha vatten.

Från parkeringen går en vältrampad stig upp till Ysbergets topp med fin utsikt över skogslandskapet. Vandringen kan sedan fortsätta längs en stig ner mot Laxtjärnen. Denna sjö är tillsammans med Ysen och Mjusen välbesökta fiskesjöar med vindskydd, bryggor och eldplatser längs stränderna. Vid Ysens nordöstra ände finns en större glänta och liten badstrand med eldplats och fikabord.

Spår av bränder
Under 1866 och 1869 drabbades området av skogsbränder. Bränderna ledde till en kraftig lövföryngring, vilket fortfarande präglar området.

Djur och växtliv i Ysberget-Laxtjärnsberget
Inom området finns rikligt med döende eller döda löv- och barrträd vilket skapar goda möjligheter för bland annat ovanliga hackspettsarter. Här finns t ex mindre- och tretåig hackspett. Även slaguggla, tjäder och duvhök trivs i Ysberget-Laxtjärnsberget.

I vissa delar av skogen finns riktigt grova aspar. I anslutning till en brandrefug på Ysbergets nordsida finns den svårspridda och mycket sällsynta laven långskägg.

Områdets skogar hyser stora naturvärden knutna till såväl grova och gamla lövträd, främst asp, björk och sälg, som till gamla barrträd. Särskilt påfallande är de riktigt grova aspar med en brösthöjdsdiameter upp mot 80 cm som finns i naturreservatet. Det är i många delar av området rikligt med död ved i form av lågor, torrakor och naturliga högstubbar av såväl lövträd som barrträd. Lågorna finns i olika grovlekar och i alla nedbrytningsstadier.

Naturreservatet är känt för sin rika svamp, moss- och lavflora. Här har en mängd rödlistade arter och signalarter knutna till naturskogsmiljöer påträffats. Bland de arter i området som är beroende av äldre lövträd som sälg och asp kan doftticka (VU), stor aspticka, aspgelélav (NT) och aspfjädermossa (VU) nämnas. Arter som i stället är knutna till barrträd och som kräver en kontinuitet i tillförseln av död granved är exempelvis rynkskinn (VU), gränsticka (NT), doftskinn (NT) och vedtrappmossa (NT). I områdets kärlväxtflora ingår några sydliga värmekrävande arter som lönn och lind, samt en del mindre vanliga arter som exempelvis myskmåra. Orkidén knärot (NT) är också funnen i området, även den är signalart för områden med lång skoglig kontinuitet.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

469,10

36,47

501,87

538,14