Naturvärden:

Naturvärdena är främst knutna till de gamla senvuxna ädellövträden med en mycket artrik lavflora som är beroende av lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet. Här finns bl.a. ganska gott om de två starkt hotade lavarna cinnoberfläck och frostfläck som båda växer på senvuxen ask. Även eken har här en rik lavflora med sällsynta lavar som grå skärelav, rosa skärelav och ädelkronlav. Sammanlagt har på bara ett fåtal inventeringar inte mindre än 15 olika arter av lavar, som alla signalerar höga naturvärden, hittats på ädellövträden. Av dessa är 8 st upptagna på den nationella rödlistan som sällsynta eller hotade. Ett trädslag som inte verkar hysa en rik lavflora idag, men som har stor potential att göra det i framtiden, är aspen. Precis som eken och asken är den väldigt senvuxen och i just den här fuktiga miljön har asp visat sig vara ett värdefullt värdträd för många av de fuktgynnade lavar som är funna på ask och ek.
Lavfloran är som rikast i den östra delen; hagmarken. Här finns de flesta av ädellövträden och den största variationen bland dem. Här finns grova, solbelysta och spärrgreniga ekar blandat med senvuxna och mer skugglevande ekar. Även asken varierar i både ålder, grovlek och solexponering. För naturvärdenas skull är det därför viktigt att denna variation finns kvar.
Floran på backen i hagmarken är orkidérik med arter som skogsnycklar, skogsknipprot, nattviol och tvåblad, men även andra betesgynnade växter som tyder på en artrik flora där flera sällsynta växter kan förekomma. I hagmarken växer även blodsopp, en marksvamp som signalerar fuktiga lövskogar med höga naturvärden. Det kan antas att här växer fler svamparter som gynnas av denna miljö.
Det finns inte mycket död ved i hagmarken, men den som finns är av hög kvalitet och består främst av gammal tall, ek och ask som står och ligger relativt solbelyst och utgör därför mycket värdefulla substrat för många insekter och lavar.
De grova ekarna och tallarna utgör troligtvis viktiga livsmiljöer för många fåglar.

I sumpskogen finns också ett stort inslag av ädellövträd, främst ask, och även dessa hyser en artrik lavflora. Men i sumpskogen finns också andra naturvärden knutna till fukten och skuggan, bl.a. mossor. Här växer blåmossa i stora kuddar på marken och långfliksmossa och rörsvepemossa på de murkna granlågorna. Alla tre mossorna signalerar höga naturvärden knutna till barrskog med hög luftfuktighet och död ved. Just liggande död ved finns det mer av i sumpskogen än i hagmarken. Främst är det lågor av gran och tall och många av dem är fint nedbrutna. Denna miljö är, förutom för mossor och lavar, även gynnsam för bl.a. vedsvampar och skogsgräs.

Kulturvärden:

Området har innan laga skifte varit uppdelat på flera olika ägare och de gamla stängselresterna mellan de olika skiftena, bl.a. en raserad bandtun, finns fortfarande kvar. Utöver detta finns ett antal gamla grävda bryor, varav en används än idag.

Friluftsvärden:

Idag är området ganska okänt och inte särskilt välbesökt. Eftersom det ligger kant i kant med två andra reservat så kan det finnas möjlighet att binda ihop dem med en vandringled i framtiden.

Länsstyrelsen i Gotlands län

IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area)

25,17

0,00

26,36

26,42