Stornäset
Beskrivning
Nordöstra delen av Alnön är en av de förnämsta fågellokalerna längs länets kust. Stornäsets naturreservat bildades 1968 och omfattar 107 hektar land och vatten. Med sina sanka strandängar och grunda dy- och sandstränder är reservatet en mycket värdefull rastplats för änder och vadare från tidig vår till sen höst. Cirka 180 fågelarter har noterats på Stornäset.
Strandängarna övergår inåt land i en zon av lövsumpskog med framförallt grå- och klibbal. På näsets yttre del, det sk Stornäsgrundet, finns en skogsdunge med ett 18 meter högt fågeltorn. För att ta sig över den sanka strandängen till tornet har anlagts en bred, handikappanpassad spång. Stornäset är ett populärt utflyktsmål och har tusentals beökare årligen.
Utvidgningen
Området utgörs av ca 28 hektar högproduktiv lövskog med ett bitvis frodigt fältskikt av bland annat nordisk stormhatt, stinknäva, älgört och trolldruva. I trädskiktet dominerar gråal, asp och hägg men även björk, sälg och rönn förekommer. Såväl hägg som gråal når för regionen ansenlig storlek och skogen får i delar karaktär av sydsvensk ädellövskog. Några mindre och relativt väl avgränsade, grandominerade bestånd finns också inom området. Enstaka granar förekommer däruöver spritt i bestånden men något mera utbrett underbestånd av gran har ännu inte etablerats. Vissa bestånd har istället ett välutbildat buskskikt av framför allt hägg, skogstry och måbär. Stråk av sumpskog med såväl löv som äldre gran förekommer i områdets centrala del samt i gränszonen mot det befintliga reservatet. I sumpskogen har bland annat noterats flera sällsynta svampar såsom scharlakansvårskål (Sarcoscypha coccinea), alsopp (Gyrodon lividus) och den stark hotade liten spärrfjällskivling (Lepiota pseudoasperula). Även orkidén knottblomster (Microstylis monophyllos) har påträffats.
I sydväst samt i norra spetsen av området finns fortfarande värdefulla naturbetesmarker som efter ett återupptaget och relativt intensivt bete samt mindre röjningsinsatser kommer att utgöra mycket värdefulla inslag i odlingslandskapet.
Strandängarna övergår inåt land i en zon av lövsumpskog med framförallt grå- och klibbal. På näsets yttre del, det sk Stornäsgrundet, finns en skogsdunge med ett 18 meter högt fågeltorn. För att ta sig över den sanka strandängen till tornet har anlagts en bred, handikappanpassad spång. Stornäset är ett populärt utflyktsmål och har tusentals beökare årligen.
Utvidgningen
Området utgörs av ca 28 hektar högproduktiv lövskog med ett bitvis frodigt fältskikt av bland annat nordisk stormhatt, stinknäva, älgört och trolldruva. I trädskiktet dominerar gråal, asp och hägg men även björk, sälg och rönn förekommer. Såväl hägg som gråal når för regionen ansenlig storlek och skogen får i delar karaktär av sydsvensk ädellövskog. Några mindre och relativt väl avgränsade, grandominerade bestånd finns också inom området. Enstaka granar förekommer däruöver spritt i bestånden men något mera utbrett underbestånd av gran har ännu inte etablerats. Vissa bestånd har istället ett välutbildat buskskikt av framför allt hägg, skogstry och måbär. Stråk av sumpskog med såväl löv som äldre gran förekommer i områdets centrala del samt i gränszonen mot det befintliga reservatet. I sumpskogen har bland annat noterats flera sällsynta svampar såsom scharlakansvårskål (Sarcoscypha coccinea), alsopp (Gyrodon lividus) och den stark hotade liten spärrfjällskivling (Lepiota pseudoasperula). Även orkidén knottblomster (Microstylis monophyllos) har påträffats.
I sydväst samt i norra spetsen av området finns fortfarande värdefulla naturbetesmarker som efter ett återupptaget och relativt intensivt bete samt mindre röjningsinsatser kommer att utgöra mycket värdefulla inslag i odlingslandskapet.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
IUCN-kategorisering
IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area)
Areal skog (ha)
42,32
Areal vatten (ha)
75,85
Areal land (ha)
72,97
Areal totalt (hektar)
148,74
(Logga in för att skriva en kommentar)
