Sörvallen-Mellanåsen
Beskrivning
Naturreservatet utgörs av ett skog-myrkomplex och är beläget nära gränsen till Dalarnas län och Städjan-Nipfjällets naturreservat. Altituden varierar från cirka 700 meter vid Bleketjärnen och upp mot 790 meter över havet vid Mellanåsen och Åsvallen.
Skogen är ganska gles och senvuxen, vilket är normalt för denna typ av fjällnära skog. Skogen bär spår av bränder och verkar ha brunnit med långa intervall. Naturreservatet domineras av tall, men här och var förekommer mindre urskogsartade granbestånd ofta till synes opåverkade. Ett större sammanhängande bestånd med äldre granskog finns i områdets södra del. De flesta av de äldre granbestånden inom naturreservatet har höga naturvärden. Där finns gott om död ved i form av torrträd och lågor och bestånden håller höga koncentrationer av rödlistade arter knutna till grankontinuitet tillexempel gränsticka (Phellinus nigrolimitatus) och rynkskinn (Phlebia centrifuga). De högst belägna delarna av naturreservatet i området vid Mellanåsen och Åsvallen har något glesare granskog med höjdlägeskaraktär som med höjden övergår till fjällbjörkskog.
De talldominerade delarna av naturreservatet har oftast en skiktad beståndsstruktur där tallöverståndare i 300- och 400-årsåldern finns spridda inom hela området. Enstaka tallar har till och med en ålder som överstiger 500 år. Det dominerande trädskiktet har en ålder på omkring 130 år, yngre tallar än så förekommer, men riktigt unga plantor är ovanliga. Levande tallar med brandljud, kolade stubbar och lågor, ett resultat från den senaste branden, är frekvent förekommande. Levande tallar med fler brandljud än ett finns, men är ovanliga. Mängden död ved av tall är sparsam till måttlig. Exempel på rödlistade arter som påträffats på den döda tallveden är urskogsporing (Antrodia infirma) och gräddporing (Cinereomyces lenis). Torrakor finns spridda inom hela området. Flera hotade arter av lavar och vedlevande insekter har hittats på dem.
Sömlingan går i sydöstra gränsen av naturreservatet, och är ett viktigt vattendrag för reproducerande öring.
Naturreservatet gränsar också till tre fäbodvallar; Sörvallen, Åsvallen och Dalsvallen, där Dalsvallen ligger inom en egen fastighet som är helt omsluten av reservatet. Verksamheten vid dessa fäbodar har tydligt satt sin prägel på skogen i området till exempel genom det skogsbete som bedrevs, men även genom betesbränning, slåtter och veduttag.
Skogen är ganska gles och senvuxen, vilket är normalt för denna typ av fjällnära skog. Skogen bär spår av bränder och verkar ha brunnit med långa intervall. Naturreservatet domineras av tall, men här och var förekommer mindre urskogsartade granbestånd ofta till synes opåverkade. Ett större sammanhängande bestånd med äldre granskog finns i områdets södra del. De flesta av de äldre granbestånden inom naturreservatet har höga naturvärden. Där finns gott om död ved i form av torrträd och lågor och bestånden håller höga koncentrationer av rödlistade arter knutna till grankontinuitet tillexempel gränsticka (Phellinus nigrolimitatus) och rynkskinn (Phlebia centrifuga). De högst belägna delarna av naturreservatet i området vid Mellanåsen och Åsvallen har något glesare granskog med höjdlägeskaraktär som med höjden övergår till fjällbjörkskog.
De talldominerade delarna av naturreservatet har oftast en skiktad beståndsstruktur där tallöverståndare i 300- och 400-årsåldern finns spridda inom hela området. Enstaka tallar har till och med en ålder som överstiger 500 år. Det dominerande trädskiktet har en ålder på omkring 130 år, yngre tallar än så förekommer, men riktigt unga plantor är ovanliga. Levande tallar med brandljud, kolade stubbar och lågor, ett resultat från den senaste branden, är frekvent förekommande. Levande tallar med fler brandljud än ett finns, men är ovanliga. Mängden död ved av tall är sparsam till måttlig. Exempel på rödlistade arter som påträffats på den döda tallveden är urskogsporing (Antrodia infirma) och gräddporing (Cinereomyces lenis). Torrakor finns spridda inom hela området. Flera hotade arter av lavar och vedlevande insekter har hittats på dem.
Sömlingan går i sydöstra gränsen av naturreservatet, och är ett viktigt vattendrag för reproducerande öring.
Naturreservatet gränsar också till tre fäbodvallar; Sörvallen, Åsvallen och Dalsvallen, där Dalsvallen ligger inom en egen fastighet som är helt omsluten av reservatet. Verksamheten vid dessa fäbodar har tydligt satt sin prägel på skogen i området till exempel genom det skogsbete som bedrevs, men även genom betesbränning, slåtter och veduttag.
Förvaltare
Länsstyrelsen i Jämtlands län
IUCN-kategorisering
Ib, Vildmarksområde (Wilderness Area)
Areal skog (ha)
1 431,70
Areal vatten (ha)
127,51
Areal land (ha)
3 705,63
Areal totalt (hektar)
3 833,49
(Logga in för att skriva en kommentar)
