Illok
Beskrivning
Illok är ett typiskt moränbacklandskap, ett så kallat dödislandskap, där ett flertal småmyrar, tjärnar och sjöar ligger inbäddade i ett småkuperat ås- och backlandskap som isen lämnat efter sig. Området ligger strax öster om Kåbdalis, nära polcirkeln, drygt 400 meter över havet. Vegetationstypen är övervägande frisk blåbärstyp men det finns mindre fläckar med örtrik vegetation i partier med rörligt markvatten, ofta bäckdråg eller sluttningar som delvis avvattnar en sjö eller myr. Hedartad vegetation förekommer sparsamt på åskrön, men i mycket liten omfattning. Våtmarkerna i området utgörs av småmyrar av skiftande karaktär men med låg eller ingen påverkan av dikningar. Centralt i området ligger sjön Illok som gett reservatet sitt namn.
Skogen i reservatet utgör en rest av den gammelskog som fram till för några decennier sedan täckte stora, sammanhängande arealer i trakten. Den 200-300 år gamla naturskogen är för trakten typiskt draperad av garnlav och har karaktären av urskogsartad gammelskog. Gran- eller barrblandskog dominerar och rena tallskogar förekommer endast som mindre grupper av tall uppe på torrbackar. Trots det nordliga läget är skogen relativt välvuxen. Den frodiga skogen tillsammans med inslag av örtvegetation i fuktigare lägen indikerar att det kan finnas rikare inslag i berggrunden eller i den överliggande moränen. Mängden död ved är överlag god, speciellt avseende på rötlågor av gran men också stående döda träd.
I reservatet påträffas flera typiska naturskogsarter. Lavskrika har påträffats och häckar med stor sannolikhet i området. Spår av tretåig hackspett syns lite överallt. Av kontinuitetskrävande naturskogsarter är det främst vedsvampar på granlågor man träffar på, och frekventa fynd av rödlistade arter som harticka, ullticka, rosenticka och granticka skvallrar om att skogen i området har lång kontinuitet. I reservatet finns även goda förekomster av krävande epifyter som knottrig blåslav och gammelgranskål. Mest påfallande är dock den rikliga mängden garnlav, där många av träden är draperade av den ljusa hänglaven.
Skogen i reservatet utgör en rest av den gammelskog som fram till för några decennier sedan täckte stora, sammanhängande arealer i trakten. Den 200-300 år gamla naturskogen är för trakten typiskt draperad av garnlav och har karaktären av urskogsartad gammelskog. Gran- eller barrblandskog dominerar och rena tallskogar förekommer endast som mindre grupper av tall uppe på torrbackar. Trots det nordliga läget är skogen relativt välvuxen. Den frodiga skogen tillsammans med inslag av örtvegetation i fuktigare lägen indikerar att det kan finnas rikare inslag i berggrunden eller i den överliggande moränen. Mängden död ved är överlag god, speciellt avseende på rötlågor av gran men också stående döda träd.
I reservatet påträffas flera typiska naturskogsarter. Lavskrika har påträffats och häckar med stor sannolikhet i området. Spår av tretåig hackspett syns lite överallt. Av kontinuitetskrävande naturskogsarter är det främst vedsvampar på granlågor man träffar på, och frekventa fynd av rödlistade arter som harticka, ullticka, rosenticka och granticka skvallrar om att skogen i området har lång kontinuitet. I reservatet finns även goda förekomster av krävande epifyter som knottrig blåslav och gammelgranskål. Mest påfallande är dock den rikliga mängden garnlav, där många av träden är draperade av den ljusa hänglaven.
Förvaltare
Länsstyrelsen i Norrbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
94,26
Areal vatten (ha)
13,93
Areal land (ha)
142,23
Areal totalt (hektar)
156,07
(Logga in för att skriva en kommentar)
