Yttre Storberget
Beskrivning
Reservatet föreslås nu utvidgas med den norra delen av berget, som alltså ägs av SCA. Skogen i den föreslagna utvidgningen är generellt betydligt äldre än i det befintliga reservatet. Särskilt i sluttningarna är skogen också till stor del högproduktiv, med trädlängder som når uppemot 25-30m. I många bestånd är lövinslaget stort och tillgången på död ved är god i hela området.
Bergets östsluttningen domineras av gammal högbonitetsskog med rikligt av död ved. Skogen är mycket högproduktiv, med trädhöjder som når uppemot 30 m. Överståndare av gran och tall förekommer allmänt i området. I de övre delarna av sluttningen dominerar tallskog med riklig tillgången på död ved. Längre ned i sluttningen ökar inslaget av löv och gran. Den sista delen av sluttningen stupar brant ned mot Stocktjärnen, med en del lodytor. Nedanför branten är luftfuktigheten hög och skogen utgörs av högproduktiv barrblandskog med stort inslag av asp och björk. Här finns rikligt med lågor av både tall och lövved. På asparna förekommer bl a stiftgelélav och liten aspgelélav. Marktypen utgörs av frisk ristyp med inslag av lågört.
Längre upp i sluttningen når man snart de ursvallade hällmarkerna vid Högsta Kustlinjen, från vilka man har en vacker utsikt över omgivningarna. Hällmarkerna är bevuxna med en gles hällmarkstallskog och i svackor mellan hällmarkerna förekommer även fläckar med asprik blandbarrskog. På asparna växer bl a stiftgelélav och på tallågor noterades bl a fläckporing.
Uppe på kalotten övergår marktypen åter i frisk ristyp. På östra sidan av toppen finns ett område med tall- och blandbarrskog som påverkats mer av plockhuggning, framförallt i anslutning till hällmarkerna. Beståndet är dock mycket heterogent. I vissa fläckar har uttaget resulterat i ett tämligen enskiktat tallbestånd med fåtal överståndare och lite död ved, som närmast är att betrakta som utvecklingsmark. I andra delar av området har uttaget varit mindre och det finns ganska gott om överståndare med brandljud och död ved. Dessa delar klassas som värdekärna. Närmare toppen av berget minskar påverkansgraden allt mer, och skogen övergår i barrblandskog med allmän förekomst av överståndare av tall och gran. Högst upp på bergets topp förekommer rikligt med grova tallöverståndare med flera brandljud.
På södra sidan av toppen blir skogen grandominerad, brandpräglad barrblandskog. Skogen är urskogsartad och det förekommer rikligt av död ved i form av lågor och torrakor. Det finns rikligt med gammelgran och även tallöverståndare förekommer allmänt i området. På de gamla granarna växer rikligt med hänglavar och man ser ofta spår av tretåig hackspett. På lågorna noterades arter bl a gränsticka.
I västsluttningen övergår skogen åter i ett produktivt tallskogsbestånd med rik förekomst av grova och högresta tallar. Här förekommer rikligt med tallar med både enkla och dubbla brandljud. Många träd har mycket höga brandljud (< 10 m), vilket vittnar om skogsbrandens våldsamma framfart uppför västsluttningen på berget.
Nedanför sluttningen finns ett större dråg som sträcker sig i öst-västlig riktning över hela reservatet. I västra delen av dråget utgörs skogen av en mycket gammal, urskogsartad barrblandskog med rikligt av hänglavsdraperade, flerhundråriga överståndare av vårtbjörk, tall och gran. Brandljud i gamla vårtbjörkar och granar visar på att även skogen i dråget har brunnit, men sannolikt med betydligt lägre intensitet. Förekomsten av död ved i form av lågor och torrakor är riklig och en mängd indikatorarter har hittats på granlågor i området. Bland dessa märks rosenticka, stjärntagging och doftskinn.
I östsluttningen har branden varit intensivare. Här är skogen yngre och lövinslaget i dråget ökar, med bl a rikligt av grov asp. Marktypen utgörs av frisk ristyp som ibland övergår i lågörttyp. Skogen är mycket högproduktiv, tät och virkesrik. Även här förekommer mycket rikligt med död ved i form av lågor och torrakor. Färska spår från tretåig hackspett förekommer spritt i hela området
Bergets östsluttningen domineras av gammal högbonitetsskog med rikligt av död ved. Skogen är mycket högproduktiv, med trädhöjder som når uppemot 30 m. Överståndare av gran och tall förekommer allmänt i området. I de övre delarna av sluttningen dominerar tallskog med riklig tillgången på död ved. Längre ned i sluttningen ökar inslaget av löv och gran. Den sista delen av sluttningen stupar brant ned mot Stocktjärnen, med en del lodytor. Nedanför branten är luftfuktigheten hög och skogen utgörs av högproduktiv barrblandskog med stort inslag av asp och björk. Här finns rikligt med lågor av både tall och lövved. På asparna förekommer bl a stiftgelélav och liten aspgelélav. Marktypen utgörs av frisk ristyp med inslag av lågört.
Längre upp i sluttningen når man snart de ursvallade hällmarkerna vid Högsta Kustlinjen, från vilka man har en vacker utsikt över omgivningarna. Hällmarkerna är bevuxna med en gles hällmarkstallskog och i svackor mellan hällmarkerna förekommer även fläckar med asprik blandbarrskog. På asparna växer bl a stiftgelélav och på tallågor noterades bl a fläckporing.
Uppe på kalotten övergår marktypen åter i frisk ristyp. På östra sidan av toppen finns ett område med tall- och blandbarrskog som påverkats mer av plockhuggning, framförallt i anslutning till hällmarkerna. Beståndet är dock mycket heterogent. I vissa fläckar har uttaget resulterat i ett tämligen enskiktat tallbestånd med fåtal överståndare och lite död ved, som närmast är att betrakta som utvecklingsmark. I andra delar av området har uttaget varit mindre och det finns ganska gott om överståndare med brandljud och död ved. Dessa delar klassas som värdekärna. Närmare toppen av berget minskar påverkansgraden allt mer, och skogen övergår i barrblandskog med allmän förekomst av överståndare av tall och gran. Högst upp på bergets topp förekommer rikligt med grova tallöverståndare med flera brandljud.
På södra sidan av toppen blir skogen grandominerad, brandpräglad barrblandskog. Skogen är urskogsartad och det förekommer rikligt av död ved i form av lågor och torrakor. Det finns rikligt med gammelgran och även tallöverståndare förekommer allmänt i området. På de gamla granarna växer rikligt med hänglavar och man ser ofta spår av tretåig hackspett. På lågorna noterades arter bl a gränsticka.
I västsluttningen övergår skogen åter i ett produktivt tallskogsbestånd med rik förekomst av grova och högresta tallar. Här förekommer rikligt med tallar med både enkla och dubbla brandljud. Många träd har mycket höga brandljud (< 10 m), vilket vittnar om skogsbrandens våldsamma framfart uppför västsluttningen på berget.
Nedanför sluttningen finns ett större dråg som sträcker sig i öst-västlig riktning över hela reservatet. I västra delen av dråget utgörs skogen av en mycket gammal, urskogsartad barrblandskog med rikligt av hänglavsdraperade, flerhundråriga överståndare av vårtbjörk, tall och gran. Brandljud i gamla vårtbjörkar och granar visar på att även skogen i dråget har brunnit, men sannolikt med betydligt lägre intensitet. Förekomsten av död ved i form av lågor och torrakor är riklig och en mängd indikatorarter har hittats på granlågor i området. Bland dessa märks rosenticka, stjärntagging och doftskinn.
I östsluttningen har branden varit intensivare. Här är skogen yngre och lövinslaget i dråget ökar, med bl a rikligt av grov asp. Marktypen utgörs av frisk ristyp som ibland övergår i lågörttyp. Skogen är mycket högproduktiv, tät och virkesrik. Även här förekommer mycket rikligt med död ved i form av lågor och torrakor. Färska spår från tretåig hackspett förekommer spritt i hela området
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Norrbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
162,65
Areal vatten (ha)
4,58
Areal land (ha)
191,17
Areal totalt (hektar)
195,64
(Logga in för att skriva en kommentar)
