Tegen
Beskrivning
Tegen ligger i ett större barrskogsområde i det sjörika landskapet i sydvästra Värmland. Gården ligger isolerad i skogen öster om sjön Västra Silen och utgör ett bra exempel på hur en ensamgård kunde se ut med typiska, omålade byggnader och omgivande hävdad inäga.
Historik
Tegen var 1643 ett torp under gården Risviken men är upptaget i jordeboken 1715 som skattehemman och var därmed en skattebelagd gård. Inägan utgjordes tidigare av åkrar och hackslåttermarker, medan djuren betade i skogen runt gården. Någon gång under 1900-talet förändrades bilden radikalt när skogsbetet upphörde och hackslåttermarkerna övergick till att vara betesmark. Spannmål odlades inte längre och de forna åkrarna utnyttjades istället för slåtter. Tack vare att åkrarna inte har plöjts på decennier har ängsfloran vandrat ut på dem medan delar av hackslåttermarken vuxit igen med sly. En del av den övergick till skog under senare halvan av 1900-talet. Gården var i bruk fram till 1980-talet men köptes redan 1979 av naturvårdsverket för att bli naturreservat. Slåttern fortsatte kontinuerligt och på senare år har Länsstyrelsen restaurerat större delen av hackslåttermarkerna genom att avverka skogen. Tegen föreslogs som Natura 2000-område 1995 och detta fastställdes 2005.
De hävdade markerna
Inägan ligger i högt läge på en sydostsluttning och har därmed ett gynnsamt mikroklimat med stor solinstrålning. Slåttern sker nu främst på tidigare åkermark och tack vare den långa kontinuiteten och en gynnsam jordmån är mängden hävdgynnade arter imponerande. Vanliga arter är bl.a. jungfrulin, prästkrage, ängsvädd och ormrot men det finns även mer exklusiva arter som slåtterfibbla, granspira, slåttergubbe och fältgentiana. Den stora mängden blommande växter har lockat till sig ett rikt insektsliv och inte mindre än 38 olika arter av dagflygande fjärilar har noterats. Tegen är därmed en av de bästa lokalerna för fjärilar i länet. Flera sällsynta arter av hävdgynnade svampar har också påträffats på inägan. De tidigare hackslåttermarkerna som numera betas hyser också de en mängd hävdgynnade arter. Tegen karakteriseras även av ett rikt bestånd av hasselbuskar som växer spritt över inägan. I övrigt består trädskiktet ute på de öppna markerna av bl.a. lind, ask, björk, asp och sälg. En del träd har blivit hamlade och många värdefulla hagmarksträd finns bevarade, 65 stycken noterades under Ängs- och betesinventeringen 2004. Det mest iögonfallande trädet är en gigantisk gammal lind med 14 stammar och i anslutning till denna, en yngre arvtagare med inte mindre än 24 stammar. I Värmlands läns kulturmiljöprogram framhålls särskilt Tegens lövängar med dess karakteristiska vegetation. Vid sidan av den hävdgynnade floran vittnar även odlingsrösen och äldre brukningsvägar om ett tidigare småskaligt jordbruk.
Historik
Tegen var 1643 ett torp under gården Risviken men är upptaget i jordeboken 1715 som skattehemman och var därmed en skattebelagd gård. Inägan utgjordes tidigare av åkrar och hackslåttermarker, medan djuren betade i skogen runt gården. Någon gång under 1900-talet förändrades bilden radikalt när skogsbetet upphörde och hackslåttermarkerna övergick till att vara betesmark. Spannmål odlades inte längre och de forna åkrarna utnyttjades istället för slåtter. Tack vare att åkrarna inte har plöjts på decennier har ängsfloran vandrat ut på dem medan delar av hackslåttermarken vuxit igen med sly. En del av den övergick till skog under senare halvan av 1900-talet. Gården var i bruk fram till 1980-talet men köptes redan 1979 av naturvårdsverket för att bli naturreservat. Slåttern fortsatte kontinuerligt och på senare år har Länsstyrelsen restaurerat större delen av hackslåttermarkerna genom att avverka skogen. Tegen föreslogs som Natura 2000-område 1995 och detta fastställdes 2005.
De hävdade markerna
Inägan ligger i högt läge på en sydostsluttning och har därmed ett gynnsamt mikroklimat med stor solinstrålning. Slåttern sker nu främst på tidigare åkermark och tack vare den långa kontinuiteten och en gynnsam jordmån är mängden hävdgynnade arter imponerande. Vanliga arter är bl.a. jungfrulin, prästkrage, ängsvädd och ormrot men det finns även mer exklusiva arter som slåtterfibbla, granspira, slåttergubbe och fältgentiana. Den stora mängden blommande växter har lockat till sig ett rikt insektsliv och inte mindre än 38 olika arter av dagflygande fjärilar har noterats. Tegen är därmed en av de bästa lokalerna för fjärilar i länet. Flera sällsynta arter av hävdgynnade svampar har också påträffats på inägan. De tidigare hackslåttermarkerna som numera betas hyser också de en mängd hävdgynnade arter. Tegen karakteriseras även av ett rikt bestånd av hasselbuskar som växer spritt över inägan. I övrigt består trädskiktet ute på de öppna markerna av bl.a. lind, ask, björk, asp och sälg. En del träd har blivit hamlade och många värdefulla hagmarksträd finns bevarade, 65 stycken noterades under Ängs- och betesinventeringen 2004. Det mest iögonfallande trädet är en gigantisk gammal lind med 14 stammar och i anslutning till denna, en yngre arvtagare med inte mindre än 24 stammar. I Värmlands läns kulturmiljöprogram framhålls särskilt Tegens lövängar med dess karakteristiska vegetation. Vid sidan av den hävdgynnade floran vittnar även odlingsrösen och äldre brukningsvägar om ett tidigare småskaligt jordbruk.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Värmlands län
IUCN-kategorisering
IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area)
Areal skog (ha)
6,38
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
11,22
Areal totalt (hektar)
11,20
(Logga in för att skriva en kommentar)
