Stor-Tallberget
Beskrivning
Läge och landskap
Stor-Tallberget ligger ca 8 km sydväst om Jörn på 275-345 meters höjd över havet. Området utgörs av Stor-Tallbergets topp och dess sydvästsluttning. Området är lätt kuperat med torrare åsryggar och fuktigare svackor. Det rinner små bäckar nedför sluttningen som gör områdets sydvästra del mer sumpig. Området är helt obrutet av vägar och har överlag en låg påverkasgrad.
Geovetenskap
Berggrunden inom reservatet domineras helt av metagranit till metagranodiorit. Dessa bergarter ger sämre förutsättningar för näringsrika mark- och vattenförhållanden.
Området ligger över högsta kustlinjen, H K.
Skogsmark
Stor-Tallbergets naturreservat består av Stor-Tallbergets topp och dess sydvästsluttning. Marken utgörs i huvudsak av blockfattig morän. Fältskiktet i området består främst av lingonris men med blåbärsvegetation i de fuktigare svackorna. De torrare åsryggarna har mer inslag av lavar i fältskiktet. Stor-Tallberget är till övervägande delen bevuxet med grov och högrest tallnaturskog, och i svackor och lägre terräng av barrblandskog. Lövinslaget av vårtbjörk varierar från måttligt i de torrare tallområdena till mer allmänt i fuktdrågen. Det förekommer även asp och sälg i de mer produktiva områdena. Det finns en tydlig brandhistorik på Stor-Tallberget med brandljud på de äldre tallarna och allmänt med kolade stubbar.
I den södra delen av området växer en talldominerad barrblandskog med allmänt inslag av 150-250- åriga tallar och upp till 130 åriga granar. Beståndsenheten är varierad med små täta grupper av tallar omväxlande med mer öppna gläntor. Området är småkuperat och i svackor finns det mer inslag av gran och lövträd. Lövträden består till största delen av björk samt enstaka sälg och asp. I området finns ett par minder vätar. Det rinner små bäckar och rännilar utifrån dessa nedför sluttningen mot det sumpigare sydvästra hörnet på Stor-Tallberget. I detta område växer en mer örtrik granskog med t.ex. kranshakmossa, skogsviol, klotpyrola, skogsnäva och skogsnycklar. Även tibast och enbuskar förekommer.
I de centrala delarna av Stor-Tallberget ökar beståndsåldern på både tall och gran. Det dominerande tallbeståndet är drygt 200-årigt. Granarna är ofta draperade med garnlav. Det finns allmänt med både stående och liggande död ved, högstubbar och torrakor av tall. Området skiftar mellan de öppna torra tallbestånden och de skiktade fuktigare barrblandskogar.
På Stor-Tallbergets topp och på västra platån nedanför denna finns ett stort område med mycket vacker pelarsalsliknade gammal tallskog. Skogen är högrest och gammal. Det finns allmänt med 250-270-åriga tallar och de har ofta brandljud. Det finns allmänt med torrakor av tall och enstaka högstubbar.
I östra kanten av Stor-Tallbergets topp växer ett litet parti grandominerad naturskogen. Här finns allmänt med död ved som både är liggande och stående. De äldre granarna är ca 200-250 år och många av dessa är draperade med garnlav.
Perifert i nordvästra delen av reservatet finns ett mindre område med tallungskog som är mellan 30-50 år.
Naturvårdsarter
Stor-Tallberget är en mycket lämplig miljö för arter knutna till äldre gran-och tallnaturskog. Följande arter har påträffats (hotkategori enligt Artdatabankens Rödlista 2015 inom parentes där NT = nära hotad och VU = sårbar): Arter: gammelgransskål (NT), goliatmusseron (NT), granticka (NT), rosenticka (NT), tallticka (NT), citronticka, liten sotlav (VU), lunglav (NT), bårdlav, liten spiklav, luddlav, skinnlav, stuplav, fyrtandsmossa, kranshakmossa, rosmossa, skör kvastmossa, kungsfågel (VU), tretåig hackspett (VU), gråspett, järpe, tjäder, tofsmes, trädkrypare och spillkråka.
Stor-Tallberget ligger ca 8 km sydväst om Jörn på 275-345 meters höjd över havet. Området utgörs av Stor-Tallbergets topp och dess sydvästsluttning. Området är lätt kuperat med torrare åsryggar och fuktigare svackor. Det rinner små bäckar nedför sluttningen som gör områdets sydvästra del mer sumpig. Området är helt obrutet av vägar och har överlag en låg påverkasgrad.
Geovetenskap
Berggrunden inom reservatet domineras helt av metagranit till metagranodiorit. Dessa bergarter ger sämre förutsättningar för näringsrika mark- och vattenförhållanden.
Området ligger över högsta kustlinjen, H K.
Skogsmark
Stor-Tallbergets naturreservat består av Stor-Tallbergets topp och dess sydvästsluttning. Marken utgörs i huvudsak av blockfattig morän. Fältskiktet i området består främst av lingonris men med blåbärsvegetation i de fuktigare svackorna. De torrare åsryggarna har mer inslag av lavar i fältskiktet. Stor-Tallberget är till övervägande delen bevuxet med grov och högrest tallnaturskog, och i svackor och lägre terräng av barrblandskog. Lövinslaget av vårtbjörk varierar från måttligt i de torrare tallområdena till mer allmänt i fuktdrågen. Det förekommer även asp och sälg i de mer produktiva områdena. Det finns en tydlig brandhistorik på Stor-Tallberget med brandljud på de äldre tallarna och allmänt med kolade stubbar.
I den södra delen av området växer en talldominerad barrblandskog med allmänt inslag av 150-250- åriga tallar och upp till 130 åriga granar. Beståndsenheten är varierad med små täta grupper av tallar omväxlande med mer öppna gläntor. Området är småkuperat och i svackor finns det mer inslag av gran och lövträd. Lövträden består till största delen av björk samt enstaka sälg och asp. I området finns ett par minder vätar. Det rinner små bäckar och rännilar utifrån dessa nedför sluttningen mot det sumpigare sydvästra hörnet på Stor-Tallberget. I detta område växer en mer örtrik granskog med t.ex. kranshakmossa, skogsviol, klotpyrola, skogsnäva och skogsnycklar. Även tibast och enbuskar förekommer.
I de centrala delarna av Stor-Tallberget ökar beståndsåldern på både tall och gran. Det dominerande tallbeståndet är drygt 200-årigt. Granarna är ofta draperade med garnlav. Det finns allmänt med både stående och liggande död ved, högstubbar och torrakor av tall. Området skiftar mellan de öppna torra tallbestånden och de skiktade fuktigare barrblandskogar.
På Stor-Tallbergets topp och på västra platån nedanför denna finns ett stort område med mycket vacker pelarsalsliknade gammal tallskog. Skogen är högrest och gammal. Det finns allmänt med 250-270-åriga tallar och de har ofta brandljud. Det finns allmänt med torrakor av tall och enstaka högstubbar.
I östra kanten av Stor-Tallbergets topp växer ett litet parti grandominerad naturskogen. Här finns allmänt med död ved som både är liggande och stående. De äldre granarna är ca 200-250 år och många av dessa är draperade med garnlav.
Perifert i nordvästra delen av reservatet finns ett mindre område med tallungskog som är mellan 30-50 år.
Naturvårdsarter
Stor-Tallberget är en mycket lämplig miljö för arter knutna till äldre gran-och tallnaturskog. Följande arter har påträffats (hotkategori enligt Artdatabankens Rödlista 2015 inom parentes där NT = nära hotad och VU = sårbar): Arter: gammelgransskål (NT), goliatmusseron (NT), granticka (NT), rosenticka (NT), tallticka (NT), citronticka, liten sotlav (VU), lunglav (NT), bårdlav, liten spiklav, luddlav, skinnlav, stuplav, fyrtandsmossa, kranshakmossa, rosmossa, skör kvastmossa, kungsfågel (VU), tretåig hackspett (VU), gråspett, järpe, tjäder, tofsmes, trädkrypare och spillkråka.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Västerbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
38,88
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
40,37
Areal totalt (hektar)
40,33
(Logga in för att skriva en kommentar)
