Områdesbeskrivning
Vattendraget är beläget mellan sjöarna Länglingen och Köttsjön i Ragunda kommun i Jämtlands län. Länglingsån är utpekat som ett av länets värdefulla vattendrag inom miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Det utpekade området utgörs av ett skyddsvärt vattendrag med flodpärlmussla Margaritifera margaritifera och vandringsöring. Populationen av flodpärlmussla i detta vattendrag har inte de högsta tätheterna i länet. Dock finns en stor utvecklingspotential om restaureringsarbeten kan utföras i framtiden. Strandzonen i vissa delar är blockrik och speciellt utmärkande är detta i områdets sydligaste del norr om vägen. Blockrika strandzoner finns även längre upp i systemet. Dessa ansamlingar av block är förmodligen ett resultat av tidigare rensningar för att underlätta flottningen. En väl upptrampad stig förekommer en kortare sträcka utmed åns västra sida. Länglingsåns vattendynamik är skiftande och varierar med relativt kraftigt flöde och lugnflytande sel, mer eller mindre avsnörda, lagunliknande vattensamlingar, och kraftigt meandrande delsträckor.
Topografin växlar starkt utmed hela åsträckan och skogen längs Länglingsån utgörs av en stor biotopvariation. Här finns rena bestånd av tall och gran, barrblandskogar, lövrika strandskogar, örtrika granskogar. Mellan detta finns inte helt obetydliga arealer myr och kärr. Skogen är relativt hårt påverkad under hela åsträckan och värdekärnor med urskogsartad karaktär förekommer endast som mindre fragment utmed vattendragets norra del. Ett sådant bestånd präglas av näringsrik granskog med inslag av nordisk stormhatt, älggräs, kransrams, bergslok, ormbär m.fl. samt måttliga mängder med död ved av gran och björk. Enstaka föryngringsytor nära ån är planterade med Contortatall. Naturvårdshänsynen i dessa delar har varit minimal med otillräckliga skyddszoner. Otillräckliga skyddzoner finns även på andra delsträckor utmed ån. Synliga tecken på att bränder påverkat skogsbestånden visas i form av sporadiska förekomster av kolade träd och stubbar nära ån. De äldsta träden utgörs av tall som uppskattningsvis inte är äldre än 150 år. De äldsta granarna är uppskattningsvis i 90-års åldern.

På grund av det sentida skogsbruket är det ofta ungskogar med rikliga förekomster av löv som dominerar utmed vattendraget. Generellt är det björk och gråal som dominerar utmed långa sträckor av ån men bland lövet finns även solitärer av medelålders tall och gran. Bitvis förekommer även rikligt med enbuskar.

Utmed åns skarpaste sväng delar vattendraget upp sig i två parallella delsträckor. Utmed den sydligaste av dessa förekommer ett bäverdämme och på många ställen utmed ån förekommer bävergnagda träd. Dämmet har även orsakat död ved i form av torrträd av gran. Vill man ta sig över ån finns två broar tillgängliga. Vid sjön Länglingens södra utlopp finns en bro och cirka 1.5 km längre ner finns ytterligare en.

Öster om Länglingsån rinner två blockrika biflöden vilka avvattnar Skåpflon respektive Nytjärnen.

Markanvändning och kulturlämningar
Utmed vissa delsträckor förekommer gamla rester av flottningsrännor och det verkar som man bara använt vissa delsträckor av ån för timmertransport. Grova tallstubbar från tidigare dimensionsavverkningar finns här och var. Spår efter bränder förkommer sporadiskt med kolade stubbar och högstubbar och bränderna har på vissa ställen gått ända ner till strandkanten.

Förvaltningsinriktning.
Restaureringar i vattendraget bör genomföras för att garantera gynnsam bevarandestatus för flodpärlmusslan och öringen.

Länsstyrelsens bedömning
Enligt funktionskonceptet utgörs inte värdekärnan i detta fall av skogsmark utan det ingående skyddsvärda vattendraget. Jämtlands län har ett flertal utpekade, skyddsvärda vattendrag och i en del av dessa förekommer habitatarten flodpärlmussla Margaritifera margaritifera. Länglingsån är exempel på sådant vattendrag. Flodpärlmusslan är även en art som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter.

Länsstyrelsen i Jämtlands län

IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area)

26,95

5,10

38,62

43,78