Blylodmyran
Beskrivning
Våtmarker
Våtmarkerna bildar ett sammanhängande svagt sluttande kärr som avvattnas av den slingrande Myrbäcken mot nordost. Kärrkomplexet karaktäriseras av ett glest trädskikt av tall. Genomströmningen av näringsrikt markvatten gör att myrarna har en ovanligt rik klakgynnad vegetation med många orkidéarter, t.ex. tvåblad och sumpnycklar. Fastmattor av purpurvitmossa och guldspärrmossa bildar en mosaik med lösbottnar dominerade av korvskorpionmossa och källor med arter som kärrbryum, nordtuffmossa och röd skorpionmossa.
Våtmarkerna slåttrades till in på 1950-talet. I början på 1900-talet dikades området NV om Myrbäcken ut för att höja produktionen av foder samt underlätta tillvaratagandet efter slåttern. Det finns spår från äldre tiders slåtter i form av slåttergynnad vegetation, rester av lador och enstaka hässjestörar. Dikningen har gjort att den naturliga kontinuerliga översilningen av vatten och näring helt försvunnit och den tidigare öppna myren växer igen. Längs dikena finns trädridåer av främst björk. Uträtningen av Myrbäcken gör också att vattentransporten från intilliggande våtmarker inom reservatet delvis påverkas vilket bl.a. märks i igenväxning med träd och ris samt reducering av antalet rikkärrsarter.
Storkärret
Under sommaren minskar vattennivån påtagligt i Storkärret. Tjärnen är fisktom vilket ger förutsättningar för en livskraftig population av mindre vattensalamander. I tjärnen finns också Västerbottens enda kända lokal av slidnate i sötvatten. På stammar som fallit i den tidvis översvämmade strandzonen växer skapanior.
Skogar
Skogarna kring myrarna och de nedre delarna av Myrberget består främst av grandominerad barrblandskog på näringsrik mark med varierat lövinslag. Vegetationen domineras av olika lågörter. På spridda ställen, med rörligt markvatten, växer högörter som bergsslok, hässlebrodd, kärrfibbla, ormbär och vispstarr. Andra mer krävande örter som förekommer är bland annat brakved, grönkulla, korallrot, knärot, liljekonvalj, spindelblomster, trolldruva, strutbräken, tibast och ögonpyrola. Svamp- och lavfloran är också intressant med arter som doftticka, stjärntagging, aspgelélav, dvärgbägarlav, lunglav, stiftgelélav och violettgrå tagellav.
Kring Storkärret är vegetationen mycket frodig. I sluttningen vid Storkärret växer rikligt med grova aspar och i fältskiktet bl.a. brakved, lundelm, kanelros, olvon, trolldruva, tibast, underviol och örnbräken. I en ravin sydväst om Storkärret finns en sluten flerskiktad barrblandskog med rik vegetation.
Tallskog finns bl.a. norr om Storkärret och väster om Myrberget. Fältskiktet domineras av olika lavar och blåbär. Mot toppen av Myrberget är tallskogen mer klenstammig på blockrik mark. Tallskogarna mellan våtmarkerna och Myrberget är medelålders utan tydlig påverkan av kalk och rörligt markvatten.
Några mindre områden i sydöstra och norra delen av reservatet har avverkats i slutet av 1900-talet till början av 2000-talet och består av igenväxande hyggen med främst tall, gran och björk.
Blylodmyrans naturreservat bildades 1999 och Myrbergets naturreservat 2008. I och med beslutet om utvidgning 2016 slås de bägge reservaten ihop till ett. Blylodmyran ingår sedan 2005 i det Europeiska nätverket av skyddade områden, Natura 2000.
Våtmarkerna bildar ett sammanhängande svagt sluttande kärr som avvattnas av den slingrande Myrbäcken mot nordost. Kärrkomplexet karaktäriseras av ett glest trädskikt av tall. Genomströmningen av näringsrikt markvatten gör att myrarna har en ovanligt rik klakgynnad vegetation med många orkidéarter, t.ex. tvåblad och sumpnycklar. Fastmattor av purpurvitmossa och guldspärrmossa bildar en mosaik med lösbottnar dominerade av korvskorpionmossa och källor med arter som kärrbryum, nordtuffmossa och röd skorpionmossa.
Våtmarkerna slåttrades till in på 1950-talet. I början på 1900-talet dikades området NV om Myrbäcken ut för att höja produktionen av foder samt underlätta tillvaratagandet efter slåttern. Det finns spår från äldre tiders slåtter i form av slåttergynnad vegetation, rester av lador och enstaka hässjestörar. Dikningen har gjort att den naturliga kontinuerliga översilningen av vatten och näring helt försvunnit och den tidigare öppna myren växer igen. Längs dikena finns trädridåer av främst björk. Uträtningen av Myrbäcken gör också att vattentransporten från intilliggande våtmarker inom reservatet delvis påverkas vilket bl.a. märks i igenväxning med träd och ris samt reducering av antalet rikkärrsarter.
Storkärret
Under sommaren minskar vattennivån påtagligt i Storkärret. Tjärnen är fisktom vilket ger förutsättningar för en livskraftig population av mindre vattensalamander. I tjärnen finns också Västerbottens enda kända lokal av slidnate i sötvatten. På stammar som fallit i den tidvis översvämmade strandzonen växer skapanior.
Skogar
Skogarna kring myrarna och de nedre delarna av Myrberget består främst av grandominerad barrblandskog på näringsrik mark med varierat lövinslag. Vegetationen domineras av olika lågörter. På spridda ställen, med rörligt markvatten, växer högörter som bergsslok, hässlebrodd, kärrfibbla, ormbär och vispstarr. Andra mer krävande örter som förekommer är bland annat brakved, grönkulla, korallrot, knärot, liljekonvalj, spindelblomster, trolldruva, strutbräken, tibast och ögonpyrola. Svamp- och lavfloran är också intressant med arter som doftticka, stjärntagging, aspgelélav, dvärgbägarlav, lunglav, stiftgelélav och violettgrå tagellav.
Kring Storkärret är vegetationen mycket frodig. I sluttningen vid Storkärret växer rikligt med grova aspar och i fältskiktet bl.a. brakved, lundelm, kanelros, olvon, trolldruva, tibast, underviol och örnbräken. I en ravin sydväst om Storkärret finns en sluten flerskiktad barrblandskog med rik vegetation.
Tallskog finns bl.a. norr om Storkärret och väster om Myrberget. Fältskiktet domineras av olika lavar och blåbär. Mot toppen av Myrberget är tallskogen mer klenstammig på blockrik mark. Tallskogarna mellan våtmarkerna och Myrberget är medelålders utan tydlig påverkan av kalk och rörligt markvatten.
Några mindre områden i sydöstra och norra delen av reservatet har avverkats i slutet av 1900-talet till början av 2000-talet och består av igenväxande hyggen med främst tall, gran och björk.
Blylodmyrans naturreservat bildades 1999 och Myrbergets naturreservat 2008. I och med beslutet om utvidgning 2016 slås de bägge reservaten ihop till ett. Blylodmyran ingår sedan 2005 i det Europeiska nätverket av skyddade områden, Natura 2000.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Västerbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
177,14
Areal vatten (ha)
0,72
Areal land (ha)
223,49
Areal totalt (hektar)
224,21
(Logga in för att skriva en kommentar)
