Rönsmyran
Beskrivning
Rönsmyrans naturreservat ligger alldeles på Polcirkeln i nordöstra delen av Överkalix kommun, ungefär 30 kilometer norr om Överkalix. Naturreservat består av Östra Hällbergets norra delar, västra sidan av Mellersta Hällberget, sluttningarna runt sjön Lill-Rönsjärv och Rönsmyran, en större skogsmyrmosaik. Från Lill-Rönsjärv rinner Rönsbäcken norrut genom myren och vidare ut i den stora sjön Rönsjärv utanför reservatet.
Skogsmyrmosaiken Rönsmyran är i det närmaste opåverkad med avseende på såväl skog som våtmark. Den orörda myren har höga naturvärden enligt den inventering av våtmarker som utförts av länsstyrelsen i området. Myrholmarna är klädda med urskogsartad granskog med stort inslag av gamla fröföryngrade björkar. Dessa skogar utgör naturliga successionsstadier efter en skogsbrand som härjade för ungefär 150 år sedan. Självgallring av lövträd och gran är omfattande och det ger upphov till stora mängder död ved i alla nedbrytningsstadier.
Det mer sammanhängande skogsområdet mellan myrmarken och skogsbilvägen i öster utgörs av ett grandominerat bestånd med inslag av grova träd av både asp, björk och sälg. Grangrenarna är rikt beklädda med garnlav och det finns gott om död ved av gran och löv i olika nedbrytningsstadier. En del av den döda veden är kolade lågor och stubbar. Naturskogsarten doftticka med sin karaktäristiska doft växer på sälgar i området.
På Östra Hällbergets sluttningar utgörs skogarna av naturliga successionsstadier efter flertalet skogsbränder. Skogen är fullskiktad och omväxlande med stora variationer vad gäller trädslagsblandning, produktivitet och markvegetation. Här finns talrika jättetallar i åldern 300-500 år med brandljud från upp till fyra bränder. Även enstaka vårtbjörkar med två brandljud och en ålder på 300-400 år har påträffats i området. Gran med brandljud förekommer spritt i området, men då med enkla brandljud, och åldern på dessa är troligen upp mot 300 år.
Området söder om Lill-Rönsjärv är mycket varierat. Skogen utgörs till största delen av gammal brandpräglad barrskog med stort inslag av lövträd, men variationen är stor och det finns allt från blockiga rasbranter med knotig tall till frodiga granskogar med grova aspar och gott om hänglav. Det finns allmänt med död ved, både torrakor och lågor. I delar av området har branden i kombination med efterföljande dimensionsavverkning resulterat i ett uppslag av yngre tall i bestånden. I andra delar där branden varit mindre intensiv förekommer grandominerade fläckar med rik förekomst av hänglavar, främst garnlav. Mellersta Hällbergets västra sluttning, i reservatets sydligaste del, domineras av tallskog och barrblandskog med varierande inslag av grova, flerhundraåriga överståndare och kolade stubbar.
Det stora inslaget av vårt- och glasbjörk samt asp är genomgående för området som helhet. Generellt finns tämligen gott om gamla sälgar, en del beklädda med lunglav och skrovellav. På de gamla asparna hittas stiftgelélav och liten aspgelélav och på lågor av tall förekommer svamparterna fläckporing, gräddporing, vaddporing samt den sällsynta urskogsporingen. På granlågor påträffas svamparter som rynkskinn och ullticka och på granstammarna syns de karaktäristiska hackmärkena efter tretåig hackspett.
Överlag är skogarna i Rönsmyran produktiva av blåbärsristyp, men vid foten av sluttningar eller andra ställen där vatten rinner ytligt är skogarna högproduktiva och vegetationen frodig och örtrik. Påverkansgraden i Rönsmyrans naturreservat varierar mycket, från nästintill orörda partier till delar som plockhuggits i varierande omfattning. Som helhet är dock påverkan från äldre skogsbruk låg och de flesta bestånden är av urskogsartad karaktär.
Nära skogsbilvägen på norra sidan av Östra Hällberget finns en renskötselanläggning med ett antal mindre byggnader och ett rengärde. I närheten står också en kåta från 1930-talet. Delar av den har rasat in och den är bevuxen med mossa och lingonris.
Skogsmyrmosaiken Rönsmyran är i det närmaste opåverkad med avseende på såväl skog som våtmark. Den orörda myren har höga naturvärden enligt den inventering av våtmarker som utförts av länsstyrelsen i området. Myrholmarna är klädda med urskogsartad granskog med stort inslag av gamla fröföryngrade björkar. Dessa skogar utgör naturliga successionsstadier efter en skogsbrand som härjade för ungefär 150 år sedan. Självgallring av lövträd och gran är omfattande och det ger upphov till stora mängder död ved i alla nedbrytningsstadier.
Det mer sammanhängande skogsområdet mellan myrmarken och skogsbilvägen i öster utgörs av ett grandominerat bestånd med inslag av grova träd av både asp, björk och sälg. Grangrenarna är rikt beklädda med garnlav och det finns gott om död ved av gran och löv i olika nedbrytningsstadier. En del av den döda veden är kolade lågor och stubbar. Naturskogsarten doftticka med sin karaktäristiska doft växer på sälgar i området.
På Östra Hällbergets sluttningar utgörs skogarna av naturliga successionsstadier efter flertalet skogsbränder. Skogen är fullskiktad och omväxlande med stora variationer vad gäller trädslagsblandning, produktivitet och markvegetation. Här finns talrika jättetallar i åldern 300-500 år med brandljud från upp till fyra bränder. Även enstaka vårtbjörkar med två brandljud och en ålder på 300-400 år har påträffats i området. Gran med brandljud förekommer spritt i området, men då med enkla brandljud, och åldern på dessa är troligen upp mot 300 år.
Området söder om Lill-Rönsjärv är mycket varierat. Skogen utgörs till största delen av gammal brandpräglad barrskog med stort inslag av lövträd, men variationen är stor och det finns allt från blockiga rasbranter med knotig tall till frodiga granskogar med grova aspar och gott om hänglav. Det finns allmänt med död ved, både torrakor och lågor. I delar av området har branden i kombination med efterföljande dimensionsavverkning resulterat i ett uppslag av yngre tall i bestånden. I andra delar där branden varit mindre intensiv förekommer grandominerade fläckar med rik förekomst av hänglavar, främst garnlav. Mellersta Hällbergets västra sluttning, i reservatets sydligaste del, domineras av tallskog och barrblandskog med varierande inslag av grova, flerhundraåriga överståndare och kolade stubbar.
Det stora inslaget av vårt- och glasbjörk samt asp är genomgående för området som helhet. Generellt finns tämligen gott om gamla sälgar, en del beklädda med lunglav och skrovellav. På de gamla asparna hittas stiftgelélav och liten aspgelélav och på lågor av tall förekommer svamparterna fläckporing, gräddporing, vaddporing samt den sällsynta urskogsporingen. På granlågor påträffas svamparter som rynkskinn och ullticka och på granstammarna syns de karaktäristiska hackmärkena efter tretåig hackspett.
Överlag är skogarna i Rönsmyran produktiva av blåbärsristyp, men vid foten av sluttningar eller andra ställen där vatten rinner ytligt är skogarna högproduktiva och vegetationen frodig och örtrik. Påverkansgraden i Rönsmyrans naturreservat varierar mycket, från nästintill orörda partier till delar som plockhuggits i varierande omfattning. Som helhet är dock påverkan från äldre skogsbruk låg och de flesta bestånden är av urskogsartad karaktär.
Nära skogsbilvägen på norra sidan av Östra Hällberget finns en renskötselanläggning med ett antal mindre byggnader och ett rengärde. I närheten står också en kåta från 1930-talet. Delar av den har rasat in och den är bevuxen med mossa och lingonris.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Norrbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
143,48
Areal vatten (ha)
15,69
Areal land (ha)
311,80
Areal totalt (hektar)
327,44
(Logga in för att skriva en kommentar)
