Kåbdajaure
Beskrivning
Kåbdajaure naturreservat ligger i ett moränbacklandskap med ryggar, dödisgropar och platåer som har bildats av landisen. Området är därför småkuperat och mosaikartat med stort inslag av sjöar och mindre myrmarker. På höjderna växer tallskog och i svackorna granskog. I den centrala delen av reservatet finns ett ca 45 ha stort område som är utpekat som värdefull naturskog av Steget före. Området öster om detta finns ett ca 80 ha stort område som AssiDomän sedan tidigare har betraktat som nyckelbiotop (beståndsålder 201 år). I reservatets sydvästra del finns dessutom en 18 ha nyckelbiotop på privatmark (beståndsålder 305 år enligt ÖSI).
Tallskogen har påverkats av dimensionsavverkning men är flerskiktad med stor förekomst av överståndare på 250-300 år och inslag av tallar från ännu äldre generationer. Spår efter två bränder syns i levande och döda träd. Markvegetationen i de talldominerade varierar framförallt mellan lavtyp och lavristyp beroende på brandshistoriken. Död tallved är sparsamt förekommande på grund av dimensionsavverkningen, men i vissa delar finns allmänt med torrtallar och äldre lågor. Under inventeringen hittades flera hålträd.
I frodiga fuktdråg mellan tallåsarna står grannaturskog som är mycket lite eller inte alls påverkad av skogsbruk. Även denna skog är tydligt brandpräglad vilket märks genom det stora inslaget av björk, sälg och asp. Här finns gott om grova granlågor i olika nedbrytningsgrader samt torrakor, vilket tyder på att den senaste hårda branden i dessa fuktigare partier är relativt långt tillbaka i tiden. Garnlav förekommer rikligt i flera av de grandominerade bestånden. Lunglav förekommer allmänt på sälg och asp.
Från sjön Gåbddåjávrre i reservatets norra del rinner Kistabäcken västerut genom myrar och ett pärlband av mindre sjöar på sin väg ner mot Stora Luleälven. På gamla senvuxna granar längs bäcken växer inglav på flera lokaler. Själv bäcken är också högst skyddsvärd med sin stora förekomst av reproducerande flodpärlmussla.
I området finns tjäder, lavskrika samt spår av spillkråka och tretå. Spår av reliktbock i äldre tallar.
Tallskogen har påverkats av dimensionsavverkning men är flerskiktad med stor förekomst av överståndare på 250-300 år och inslag av tallar från ännu äldre generationer. Spår efter två bränder syns i levande och döda träd. Markvegetationen i de talldominerade varierar framförallt mellan lavtyp och lavristyp beroende på brandshistoriken. Död tallved är sparsamt förekommande på grund av dimensionsavverkningen, men i vissa delar finns allmänt med torrtallar och äldre lågor. Under inventeringen hittades flera hålträd.
I frodiga fuktdråg mellan tallåsarna står grannaturskog som är mycket lite eller inte alls påverkad av skogsbruk. Även denna skog är tydligt brandpräglad vilket märks genom det stora inslaget av björk, sälg och asp. Här finns gott om grova granlågor i olika nedbrytningsgrader samt torrakor, vilket tyder på att den senaste hårda branden i dessa fuktigare partier är relativt långt tillbaka i tiden. Garnlav förekommer rikligt i flera av de grandominerade bestånden. Lunglav förekommer allmänt på sälg och asp.
Från sjön Gåbddåjávrre i reservatets norra del rinner Kistabäcken västerut genom myrar och ett pärlband av mindre sjöar på sin väg ner mot Stora Luleälven. På gamla senvuxna granar längs bäcken växer inglav på flera lokaler. Själv bäcken är också högst skyddsvärd med sin stora förekomst av reproducerande flodpärlmussla.
I området finns tjäder, lavskrika samt spår av spillkråka och tretå. Spår av reliktbock i äldre tallar.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Norrbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
180,62
Areal vatten (ha)
28,00
Areal land (ha)
221,62
Areal totalt (hektar)
249,65
(Logga in för att skriva en kommentar)
