Gåstjärnvalen är beläget cirka 27 kilometer nordost om Åre och cirka 7,4 kilometer öster om Sulviken, Kallsjön och alldeles vid gränsen mellan Åre och Krokoms kommun. Området, på totalt 223 hektar, utgörs av en dalgång med naturskogsartad grandominerad skog-myr-mosaik, som ligger mellan de båda lågfjällen Skulberget och Gåstjärnvalen, 682 respektive 622 meter över havet. Dalgångens lägsta delar ligger på cirka 510 meter över havet.

Berggrunden i området hör till fjällkedjans berggrund. Inom naturreservatet dominerar sedimentära bergarter. Här utgörs de av finkorniga varianter (ler-, slam- och siltsten) med mindre inslag av kalksten i sydost. Längst i väster utgörs bergarten av amfibolit. Fastmarkens jordart är övervägande moig morän.

Skogen utgörs av övervägande gran, men inslag av björk och tall kan förekomma i
myrarnas kantzoner. I höjdlägena på lågfjällen, där granskogen blir gles eller upphör,
kan björkinslaget vara betydande. Skogen är till största delen opåverkad av modernt
skogsbruk. Spår av gamla tiders plockhuggning finns, men är förvånansvärt få. Skogens tillväxt är ofta låg, men medelåldern desto högre och hänglavar förekommer rikligt. Granbeståndens struktur varierar mycket ¿ från mycket glesa impedimentartade skogar till välslutna högproduktiva skogar med god åldersspridning och föryngring. Högstubbar och toppbrutna träd är frekventa och likaså förrötad liggande död ved i olika storlekar och nedbrytningsfaser. Hänglavar förekommer rikligt. Andelen skogliga värdekärnor har uppskattas till cirka 60 %.

Våtmarkerna är övervägande öppna fattiga starrmyrar, men intermediära ¿ rika kärr kan förekomma, framför allt i den västra delen av området. Våtmarkerna är till största delen är opåverkade av dikningsåtgärder. Vegetationstypen på fastmarken är huvudsakligen blåbärsris, men lågörtsinslaget kan vara betydande och högörtfläckar finns framför allt i sluttningarna i väst mot Skulberget och i öst mot Gåstjärnvalens lågfjäll.

Granskogen är flerskiktad med stor åldersspridning och föryngringen är god i de naturliga luckor som uppstår hela tiden. Inslaget av torrakor är måttligt. Högstubbar och toppbrutna träd är däremot frekventa och likaså liggande död ved i olika storlekar och nedbrytningsfaser. Många stående träd är svampangripna och produktionen av förrötad, liggande död ved är därför stor. En stor andel av träden är över 150 år och ett högt antal är ännu äldre, upp till 300 år.

Någon regelrätt artinventering har inte genomförts, men de ströfynd av signalarter och rödlistade arter som har gjorts indikerar att artrikedomen är stor och att det sannolikt finns många, ännu ej påträffade, rödlistade arter i området. Hittills har 16 rödlistade arter noterats. Det norska oceaniska klimatet och närheten till det stora vattendraget Kallsjön påverkar sannolikt fuktighetsförhållandena i Gåstjärnvalen.

Kulturhistoria och markanvändning
Inga registrerade fornlämningar finns i området. Kulturspåren är också få förutom ett fåtal gamla stubbar efter plockhuggning. I närområdet finns flera fäbodar, som är registrerade av Riksantikvarieämbetet och i fäbodinventering. Dessa uppgifter indikerar att området troligen kan ha varit avradsland åt några byar, med olika typer av utmarksbruk. Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var, i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas eller byarnas territorier, som den norska kronan låtit bönder på vissa gårdar eller i vissa byar få exklusiv nyttjanderätt (men inte äganderätt) till, mot erläggande av en årlig avrad (arrendeavgift) till kronan.

Delar av Gåstjärnvalen (Guortespláike) berörs av Njaarke samebys trivselområde och vinterland. Här finns ett uppsamlingsområde, samt rastbete av riksintresse.

Friluftsliv
Området används huvudsakligen som jaktmark. Eftersom Gåstjärnvalen är relativt svåråtkomligt förmodas inte området bli särskilt attraktivt för friluftsliv.

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

108,53

1,00

222,02

223,01