Naturreservatet är beläget omkring tolv kilometer norr om Bräcke, längs Grötingsbergets sydvästsluttning på norra sidan av sjön Grötingen.

Naturreservatet Grötingsberget utgörs av en brandpåverkad, talldominerad (Pinus sylvestris) naturskog som senast brann 2018, samt lövträdsrik kalkbarrskog, med inslag av kalktallskog.

Huvuddelen av skogen inom naturreservatet utgörs av en gammal och något lågproduktiv tallskog med en medelålder omkring 150 år och ett tydligt inslag av ännu äldre tallöverståndare. Flera mindre områden i sluttningen utgörs av impediment på hällmarker och där förekommer rikligt med gamla och senvuxna träd. Tallskogen har karaktärer och spår som visar att den brunnit flera gånger under århundradens lopp, men helt klart präglas området tydligast av branden 2018.

I en ravin som ligger i de branta partierna i sydost finns ett bestånd grandominerad (Picea abies) kalkbarrskog. Området som ligger ytterligare sydost om ravinen utgörs även det av kalkbarrskog, men här är den mer lövblandad och med större inslag av tall. Bland andra växer här orkidéerna guckusko (Cypripedium calceolus) och grönkulla (Coeloglossum viride). I hela sluttningen finns fuktigare stråk och sänkor och där växer en rikedom av kärlväxter som indikerar kalk, men också i torrare och mer talldominerade delar av branten och sluttningen finns arter som blåsippa (Hepatica nobilis) och vispstarr (Carex digitata). Hela sluttningen kan klassas som kalkbarrskog, med inslag av den betydligt mer sällsynta undertypen kalktallskog.

Lövträd, i huvudsak bestående av asp (Populus tremula) och vårtbjörk (Betula pendula) förekommer rikligt i sluttningen, och bildar även grupper här och var i tallskogen.

I samband med branden sommaren 2018 tillkom en stor mängd död ved i området. Många tallar dödades av hettan eller av att tallarnas rotsystem brändes av. Träden har sedan fallit en tid efter branden, de flesta under höststormarna samma år. Huvuddelen av träden överlevde dock branden, men många blev brandskadade. I de allra största delarna av naturreservatet har humuslagret helt eller delvis bränts bort. Hällar, block och mineraljord har blottats. Grupper av björk och asp som överlevt har skjutit rotskott och nya lövträd är på väg att växa upp.

Tallskogen som utgör större delen av naturreservatet har påverkats på det sätt som beskrivits ovan medan kalkbarrskogen i områdets sydöstra del har brunnit mer mosaikartat. I och nedanför sluttningen finns flera fuktigare stråk och sänkor och i den senaste branden resulterade detta i en variation av brända och obrända partier. Den friska och fuktiga kalkbarrskogen i ravinen har sannolikt utgjort brandrefugie också i flera tidigare bränder. Lövträdsinslaget i kalbarrskogen tyder på att området påverkats av brand tidigare, men några tydliga brandspår från tidigare bränder har inte påträffats.

Skogen i naturreservatet är gammal och har många av naturskogens karaktärer, men det finns spår av mänskligt brukande i alla delar av naturreservatet - de allra brantaste partierna undantagna. Till största delen är det spår av plockhuggning, men mindre delar av tallskogen är har också gallrats relativt nyligt innan den senaste branden.

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

82,68

0,00

111,04

111,08