Torsmyran ligger omedelbart norr om väg E4:a, 6 km NO om Nordmaling. Området som är av riksintresse för naturvården (NRO24069) och ett klass 1-objekt i länets våtmarksinventering (objekt 20 J 2H04), upptogs 1994 i Myrskyddsplan för Sverige. Myren är en av Norrlandskusten största och mest variationsrika myrar och det största myrområdet i Västerbottens kustregion som undgått allvarliga skador av dikning, vägbyggnad och liknande. Här finns fina exempel på olika typer av mossar, kärr och blandmyrar och ett av landets nordligaste exempel på högmossebildning. I reservatets utkanter finns tall-, gran- och barrblandskogar med inslag av naturskogskvaliteter.
Torsmyran är rik på öppet vatten i form av tjärnar, gölar, dråg och bäckar. Vattenrikedomen har bidragit till att myren har en intressant fågel- och insektsfauna. Myren avvattnas främst åt söder genom Fölatjärnbäcken, via Norrsjön och Levarbäcken ut i Nordmalingsfjärden. I väster avvattnas myren direkt till Levarbäcken och i norr via Vedabäcken till Öreälven.

Artfynd
Sammanlagt finns det noteringar om drygt 300 olika arter från Torsmyrans naturreservat. De flesta noteringarna rör kärlväxter, mossor och fåglar, men även områdets insekts- och spindelfauna är relativt väldokumenterad tack vare några riktade inventeringsinsatser. Sammanlagt finns fynd av 20 rödlistade kryptogamer och småkryp, där merparten utgörs av arter knutna till äldre naturskogsartade skogar. Dessutom finns fynd av 30 rödlistade fågelarter, där många utgörs av arter knutna till olika typer av våtmarker.

Kulturhistoria
I reservatets västra del finns ett fångstgropssystem. Det är 370 m långt och består av 12 fångstgropar. Fångstgroparna är strategiskt placerade från myrkant till myrkant för att så effektivt som möjligt stänga av djurens vandringsled längs med den långsmala landtungan. Idag är groparna ca en halvmeter djupa. När groparna brukades var de rejält djupa, troligen upp emot 2 m, och kan ha haft en anordning i botten av gropen med uppgift att låsa fast djurets klövar.

Rennäringen
Torsmyrans naturreservat är beläget inom Vapstens samebys vinterbetsområde. Västligaste delen av reservatet ligger inom ett område som utgör riksintresse för rennäringen. Renskötsel har bedrivits i området under flera århundraden och har som en följd av interaktionerna med det moderna skogsbruket satt sin prägel på såväl skogen som på markvegetationen. Renskötseln utgör därmed i kombination med naturgivna förutsättningarna en viktig faktor till att de höga naturvärden som identifierats i området finns kvar.

Friluftsliv
Naturreservatet Torsmyran är ett stort och relativt lättillgängligt besöksmål för egna strövtåg och naturstudier. Naturreservatet nås söderifrån via riksväg E4:a strax norr om samhället Nordmaling. Man kan via mindre vägar ta sig in mot området från alla övriga väderstreck.
Reservatet har en entré från söder direkt vid E:an. Här finns bänkar och bord, en ramp som tar en ut på myren samt en anslutande plattform där man kan skåda fågel. En framtida alternativ entré kan vara i östra delen av Torsmyran se bilaga 2. Här kan anordningar finnas som informationsskylt, bord och bänkar, grillplats samt parkering. Naturreservatet kan besökas året runt för fågelskådning, svamp- och bärplockning eller en skidtur på myrarna i vårsolen. Torsmyran är ett stort myrkomplex där det finns gott om tjärnar, gölar, små sjöar och bäckar. Området kan i och med detta vara riskfyllt att genomkorsa till fots på barmark, men man kan hålla sig till utkanterna av områdets skogsområden. Naturreservatet är också störningskänsligt under fåglarnas häckningsperiod och man ska undvika att beträda myrkomplexet denna tid. Torsmyran är främst känt för sitt rika fågelliv och intressanta insektsfauna. Det finns dessutom en stor rikedom på kärlväxter och mossor. På myren växer bl.a. den köttätande växten storsileshår.
Under vintertid kan man via en skoterled i söder genomkorsa naturreservatet.

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

227,45

17,76

816,22

833,91