Skuleberget
Beskrivning
Skuleberget utgör ett viktigt landmärke i det ångermanländska landskapet genom sin dramatiska profil och iögonfallande läge vid kanten av den vida Skuleskogen och intill Europaväg 4. Ett slående belägg för bergets tidiga ryktbarhet är att det finns omnämnt på Olaus Magnus "Carta marina" över Skandinavien från 1539.
Skulebergets naturreservat är ett värdefullt område utifrån flera perspektiv, förutom höga biologiska värden finns här också betydande sociala och kvartärgeologiska värden. Berget utgör en del av en mäktig landskapsbild och är genom sin egenskap av kalottberg ett påtagligt exempel på den landhöjning som gjort Höga Kusten till världsarv. Skuleberget är ett av landets mest uppmärksammade sydväxtberg med anledning av sina höga botaniska, särskilt växtgeografiska värden. Reservatet innehåller också flera olika naturtyper med höga värden, exempelvis gammal hällmarkstallskog, lövrik äldre blandskog, produktiv äldre barrskog samt ängsmark. Reservatet är ett mycket välbesökt friluftsområde med ett stort utbud av olika aktiviteter och området med Naturum Höga Kusten utgör idag knutpunkten för besök i världsarvet.
Kalottberget Skuleberget är ett påtagligt exempel på den landhöjning som gjort Höga Kusten till världsarv. För 10 500 år sedan var berget en ö på nio meter över dåtidens hav. Den första stranden som bildades där utgör dagens högsta marina gräns i världen, den högsta kustlinjen (HK), 285 m ö h. Bergets högsta topp når idag 294 meter över havet och utgjorde den yttersta kobben i forntidens skärgård.
Berggrunden består till stora delar av rapakivigranit, förutom i områdets västra halva där det istället är granitblandad gabbro. I reservatet finns två urbergsgrottor som bildats genom frostsprängning i sprickor i berget och vågerosion mot berget. Den mest kända grottan är den som finns mitt i bergets östbrant, ett av namnen på denna är Kungsgrottan. Den andra grottan ligger på Litoberget och kallas för Trollstugan.
Skuleberget är ett av landets mest uppmärksammade sydväxtberg. Framför allt östra sidans bergfot och rasbrant, som har ett skyddat läge, hyser arter av speciellt botaniskt intresse. Här är de klimatiska betingelserna ovanligt gynnsamma för denna breddgrad. Under sommaren råder nästan drivhusvärme närmast klipporna. Vattenförande sprickor, liksom en aning kalk i berggrunden, gynnar växtligheten ytterligare. Här växer bland annat bestånd av lönn och en av de nordligare vilda förekomsterna i Sverige av hassel och lind. Intressanta örter är bland annat dvärghäxört, trolldruva, olvon, svartbräken, gaffelbräken och skuggviol. Totalt har över 300 växtarter noterats i reservatet.
Skogen på toppens kalott utgörs av en gammal barrblandskog med gott om träd över 200 år. Från högsta kustlinjen och ner i östbranten varvas talldominerade hällmarksimpediment med mer produktiv äldre grandominerad skog i fuktiga svackor. I östsluttningen nedanför branten finns på stora delar en äldre varierad blandskog med gran, björk, asp, tall, rönn, al, sälg och ett sparsamt inslag av ädellöv, främst i form av lönn. Lövinslaget varierar mellan 40 och 70 %, förutom i partier som helt domineras av gran. Skogen är här bitvis naturskogsartad med äldsta träd mellan 120 och 170 år. På torra och blockiga partier dominerar lövträd, främst björk och asp, medan graninslaget blir högre på fuktiga och högproduktiva partier. Död ved finns i måttlig mängd, främst som torrakor och lågor av gran.
Området Prästgrubborna vid Skulebergets östra fot har nyttjats under lång tid. På kartor från 1817 kan man se att slåttermark täckte mer än 7 hektar på ömse sidor Vedån. Senare övergick cirka 2 hektar till att brukas som åker. Marken brukades aktivt en bit in på 1950-talet och har därefter betats extensivt av nötdjur och får. Idag finns det en fin torrängsflora med arter som exempelvis backnejlika och slåtterfibbla i slänten öster om gamla Norrstigen.
Vedån som rinner igenom reservatets östra del är ett viktigt reproduktionsområde för havsöring. I vattendra
Skulebergets naturreservat är ett värdefullt område utifrån flera perspektiv, förutom höga biologiska värden finns här också betydande sociala och kvartärgeologiska värden. Berget utgör en del av en mäktig landskapsbild och är genom sin egenskap av kalottberg ett påtagligt exempel på den landhöjning som gjort Höga Kusten till världsarv. Skuleberget är ett av landets mest uppmärksammade sydväxtberg med anledning av sina höga botaniska, särskilt växtgeografiska värden. Reservatet innehåller också flera olika naturtyper med höga värden, exempelvis gammal hällmarkstallskog, lövrik äldre blandskog, produktiv äldre barrskog samt ängsmark. Reservatet är ett mycket välbesökt friluftsområde med ett stort utbud av olika aktiviteter och området med Naturum Höga Kusten utgör idag knutpunkten för besök i världsarvet.
Kalottberget Skuleberget är ett påtagligt exempel på den landhöjning som gjort Höga Kusten till världsarv. För 10 500 år sedan var berget en ö på nio meter över dåtidens hav. Den första stranden som bildades där utgör dagens högsta marina gräns i världen, den högsta kustlinjen (HK), 285 m ö h. Bergets högsta topp når idag 294 meter över havet och utgjorde den yttersta kobben i forntidens skärgård.
Berggrunden består till stora delar av rapakivigranit, förutom i områdets västra halva där det istället är granitblandad gabbro. I reservatet finns två urbergsgrottor som bildats genom frostsprängning i sprickor i berget och vågerosion mot berget. Den mest kända grottan är den som finns mitt i bergets östbrant, ett av namnen på denna är Kungsgrottan. Den andra grottan ligger på Litoberget och kallas för Trollstugan.
Skuleberget är ett av landets mest uppmärksammade sydväxtberg. Framför allt östra sidans bergfot och rasbrant, som har ett skyddat läge, hyser arter av speciellt botaniskt intresse. Här är de klimatiska betingelserna ovanligt gynnsamma för denna breddgrad. Under sommaren råder nästan drivhusvärme närmast klipporna. Vattenförande sprickor, liksom en aning kalk i berggrunden, gynnar växtligheten ytterligare. Här växer bland annat bestånd av lönn och en av de nordligare vilda förekomsterna i Sverige av hassel och lind. Intressanta örter är bland annat dvärghäxört, trolldruva, olvon, svartbräken, gaffelbräken och skuggviol. Totalt har över 300 växtarter noterats i reservatet.
Skogen på toppens kalott utgörs av en gammal barrblandskog med gott om träd över 200 år. Från högsta kustlinjen och ner i östbranten varvas talldominerade hällmarksimpediment med mer produktiv äldre grandominerad skog i fuktiga svackor. I östsluttningen nedanför branten finns på stora delar en äldre varierad blandskog med gran, björk, asp, tall, rönn, al, sälg och ett sparsamt inslag av ädellöv, främst i form av lönn. Lövinslaget varierar mellan 40 och 70 %, förutom i partier som helt domineras av gran. Skogen är här bitvis naturskogsartad med äldsta träd mellan 120 och 170 år. På torra och blockiga partier dominerar lövträd, främst björk och asp, medan graninslaget blir högre på fuktiga och högproduktiva partier. Död ved finns i måttlig mängd, främst som torrakor och lågor av gran.
Området Prästgrubborna vid Skulebergets östra fot har nyttjats under lång tid. På kartor från 1817 kan man se att slåttermark täckte mer än 7 hektar på ömse sidor Vedån. Senare övergick cirka 2 hektar till att brukas som åker. Marken brukades aktivt en bit in på 1950-talet och har därefter betats extensivt av nötdjur och får. Idag finns det en fin torrängsflora med arter som exempelvis backnejlika och slåtterfibbla i slänten öster om gamla Norrstigen.
Vedån som rinner igenom reservatets östra del är ett viktigt reproduktionsområde för havsöring. I vattendra
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
132,60
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
224,31
Areal totalt (hektar)
224,36
(Logga in för att skriva en kommentar)
