Området är beläget cirka 2,5 kilometer väster om Alsen och cirka 0,7 kilometer söder om byn Slåtte i Östersunds kommun. Reservatet utgörs av en nord och sydlig del som är sammanhängande med ett centralt beläget rikkärr. Utökningen utgör den sydliga delen Berggrunden består av skiffer och det anslutande jordtäcket utgörs av moig morän.

Skogsmarken i norra delen utgörs av olikåldrig, flerskiktad granskog i öst- och nordsluttning på kalkhaltig mark. Fältskiktet domineras av låg och högörter med sporadiska förekomster av kalkindikatorer. I bottenskiktet förekommer ofta kranshakmossa. Spritt finns högörter som nordisk stormhatt och ormbär. Sluttningens nedre delar är de allra rikaste, men även högre upp förekommer örtrika stråk med värdefull svampflora. Däremellan förekommer mindre granbestånd med mattor av blåbärs- och lingonris.

Granen är inte speciellt grov men har en barkstruktur som indikerar hög ålder. Uppskattningsvis bör de äldsta granarna här vara minst 150 år gamla men aldrig över 50 centimeter i brösthöjdsdiameter. Det stora antalet äldre avverkningsstubbar visar på ett ganska stort virkesuttag i mitten av 1900-talet. Detta tillsammans med skogsbete har hållit markerna öppna och gynnsamma för olika störningskrävande mykorrhizasvampar. Idag frekventeras skogen livligt av olika hjortdjur, vilka sparkar upp blottor i marken, där svampsporer gror.
Hänglavsförekomsten är i allmänhet låg.

I sydvästra delen finns en mindre aspklon och enstaka äldre tall och sälg. Lövinslaget är dock i allmänhet lågt med enstaka förekomster av asp, sälg och björk. Andelen tall är också låg. I denna del har minst 22 olika rödlistade marksvampar observerats varav 2 starkt hotade enligt artdatabankens rödlista.

Den norra och södra delen av reservatet sammanlänkas av ett rikkärr med högsta klassningen (1). Myren avvattnas via dråg norrut. Myren består av öppna och trädtäckta soligena kärr av rik brunmosstyp samt en ristuvemosse. Det öppna kärret är ett renodlat kalkkärr där kalkindikatorn axag till stora delar dominerar i fältskiktet. Här växer även rikligt med bladvass, blåtåtel och tuvsäv. Bottenskiktet domineras av späd skorpionmossa med inslag av guldspärrmossa, purpurvitmossa och gyllenmossa. I kärrets blötare dråg uppvisas kalkutfällningar och här återfinns även korvskorpionmossa. Vegetationen i trädkärret karaktäriseras av högre örter, framför allt älgört men även midsommarblomster och humleblomster.

I bottenskiktet dominerar här purpurvitmossa. Längs fastmarkskanten finns även flera mindre källor utbildade. De påträffade orkidéerna är tvåblad, spindelblomster, ängsnycklar, blodnycklar och brudsporre. Bland kalkindikatorerna kan, förutom axag, nämnas glansvide, fågelstarr och svartknoppsmossa. I fastmarkskanten växer även sumpäggsvamp Bovista paludosa.

Äldre olikåldrig och flerskiktad granskog på kalkrik mark med tydliga kulturspår. Diameter och åldersspridningen är god men det saknas riktigt grov gran. Fältskiktet visar tydliga tecken på markens kalkinnehåll och ofta förekommer blåsippa och trolldruva på mattor av kranshakmossa. Här växer även andra kalkindikatorer som tibast, underviol, sibirisk hundloka och skogsvicker. Den rika marken härbärgerar även högörter som nordisk stormhatt och orkidén tvåblad. Andelen löv är mer frekvent i denna del och uppträder som aspkloner men aspen finns spridd i hela området. Här finns även relativt grova sälgar. Däremot saknas tall. Hänglavsförekomsten är låg. Några spår efter bränder har inte påträffats. Mängden död ved är rikligast i områdets centrala del och då företrädesvis med granlågor i olika förmultningsgrad.

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

39,64

0,00

48,98

48,98