Kosteröarna
Beskrivning
På Koster kan du uppleva en rik och varierad natur från ljunghedar och vidsträckta klapperstensfält på Nordkoster till Sydkosters lummigare landskap med lövskog, blomsterrika torrängar och inbjudande stränder. Kosteröarnas naturreservat omges av Sveriges mest artrika havsområde, Kosterhavets nationalpark.
Kosteröarna är kända för sitt milda och medelhavslika klimat, och brukar toppa solligan på TV. Öarna är nästan helt bilfria och enklast tar du dig runt till fots, med hyrd cykel eller elbuss. Om vandring lockar finns ett nätverk av markerade leder i både enkel och svårare terräng.
På Kosteröarna finns några av Sveriges mest artrika marker och en intressant kulturhistoria. Stenmurar, hamlade träd och gamla husgrunder berättar om tidigare generationers lantbruk och fiske. Många av de gamla betesmarkerna och ängarna växte igen under åren när djuren och jordbruket minskade på öarna. Men stora delar har restaurerats och öppnats upp i etapper under främst de senaste 10-20 åren. Nu betar kor, hästar, getter och får i stora delar av naturreservatet. Betesdjur och slåtter är viktigt för att markerna inte ska växa igen.
Kosters kalkrika jordmån, torra och sandiga marker och soliga klimat ger goda förutsättningar för en särskilt rik flora och inventeringar visar på mer än 600 arter av kärlväxter. Här finner du bland annat flera olika arter av orkidéer och sällsynta växter som bohusranunkel, martorn (kostertistel) och sandtimotej.
Vid Ekenäs på Sydkoster ståtar en gammal grov bohuslind, ett av Sveriges mest ovanliga träd. Lavfloran är artrik och för den svampintresserade finns mycket att utforska. Den lilla röksvampen dvärgjordstjärna är vanlig på en del platser. Öarnas blommande örter och gräs lockar ett stort antal fjärilar och andra insekter. Även fågellivet är varierat, i öppna marker trivs hämpling och törnskata medan kustfåglar som tärnor, ejder och strandskata ofta ses i strandlinjen.
Enorma krafter i jordskorpan har format berggrunden i Kosterområdet och bidragit till den blandning av bergarter, som gnejsgranit och grå ådergnejs, som kan ses på hällar och klippor. Berghällarnas ofta veckade mönster visar hur de en gång flytande massorna pressades samman när bergen bildades. De äldsta för cirka 1 540 miljoner år sedan.
De vanligaste bergarterna på Kosteröarna är gnejsgranit och grå ådergnejs. Ett karaktärsdrag för Koster är de rikligt förekommande gångarna av den mörka bergarten kosterdiabas. Gråvita stråk av mycket grovkornig granit skär här och var genom berggrunden. Inlandsisen har slipat de kalspolade berghällarna vackert runda och på flera platser har vidsträckta klapperstensfält bildats. De mest spektakulära finner du vid Valnäs på Nordkoster.
Kosteröarnas naturreservat omfattar både land- och vattenområden. Syftet är att bevara ett särpräglat och artrikt kust- och skärgårdsområde samt angränsande havsområden i väsentligen oförändrat skick.
Kosteröarna är kända för sitt milda och medelhavslika klimat, och brukar toppa solligan på TV. Öarna är nästan helt bilfria och enklast tar du dig runt till fots, med hyrd cykel eller elbuss. Om vandring lockar finns ett nätverk av markerade leder i både enkel och svårare terräng.
På Kosteröarna finns några av Sveriges mest artrika marker och en intressant kulturhistoria. Stenmurar, hamlade träd och gamla husgrunder berättar om tidigare generationers lantbruk och fiske. Många av de gamla betesmarkerna och ängarna växte igen under åren när djuren och jordbruket minskade på öarna. Men stora delar har restaurerats och öppnats upp i etapper under främst de senaste 10-20 åren. Nu betar kor, hästar, getter och får i stora delar av naturreservatet. Betesdjur och slåtter är viktigt för att markerna inte ska växa igen.
Kosters kalkrika jordmån, torra och sandiga marker och soliga klimat ger goda förutsättningar för en särskilt rik flora och inventeringar visar på mer än 600 arter av kärlväxter. Här finner du bland annat flera olika arter av orkidéer och sällsynta växter som bohusranunkel, martorn (kostertistel) och sandtimotej.
Vid Ekenäs på Sydkoster ståtar en gammal grov bohuslind, ett av Sveriges mest ovanliga träd. Lavfloran är artrik och för den svampintresserade finns mycket att utforska. Den lilla röksvampen dvärgjordstjärna är vanlig på en del platser. Öarnas blommande örter och gräs lockar ett stort antal fjärilar och andra insekter. Även fågellivet är varierat, i öppna marker trivs hämpling och törnskata medan kustfåglar som tärnor, ejder och strandskata ofta ses i strandlinjen.
Enorma krafter i jordskorpan har format berggrunden i Kosterområdet och bidragit till den blandning av bergarter, som gnejsgranit och grå ådergnejs, som kan ses på hällar och klippor. Berghällarnas ofta veckade mönster visar hur de en gång flytande massorna pressades samman när bergen bildades. De äldsta för cirka 1 540 miljoner år sedan.
De vanligaste bergarterna på Kosteröarna är gnejsgranit och grå ådergnejs. Ett karaktärsdrag för Koster är de rikligt förekommande gångarna av den mörka bergarten kosterdiabas. Gråvita stråk av mycket grovkornig granit skär här och var genom berggrunden. Inlandsisen har slipat de kalspolade berghällarna vackert runda och på flera platser har vidsträckta klapperstensfält bildats. De mest spektakulära finner du vid Valnäs på Nordkoster.
Kosteröarnas naturreservat omfattar både land- och vattenområden. Syftet är att bevara ett särpräglat och artrikt kust- och skärgårdsområde samt angränsande havsområden i väsentligen oförändrat skick.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
IUCN-kategorisering
V, Skyddat landskap/havsområde (Protected Landscape/Seascape)
Areal skog (ha)
178,67
Areal vatten (ha)
547,06
Areal land (ha)
705,18
Areal totalt (hektar)
1 252,02
(Logga in för att skriva en kommentar)
