Naturreservatet är ca 175 ha stort och utgörs av ett område brandpräglad urskogsartad tallskog som i norr genomkorsas av en djup bäckdal med relativt högbonitär och likaså urskogsartad granskog. Området ligger i Härjedalens kommun och angränsar till den sydöstra delen av Sonfjällets nationalpark.

Geologisk bakgrund
Området kring Telebäckdalen och Sonfjället ligger i den naturgeografiska region som kallas ¿Dalarnas och Härjedalens näringsfattiga område¿. Berggrunden i och i anslutning till naturreservatet består av näringsfattigt och svårvittrat berg i form av Vemdalskvartsit och möjligen med lite inslag av granit längst i öster. Jordarten är en blockfattig moig morän. Området lutar kraftigt upp mot väster med en höjdskillnad på mer än 200 meter, från en höjd av 510 m ö h upp till 730 m ö h vid gränsen mot Sonfjällets nationalpark. Sluttningen bryts av upprepade höjdryggar och sänkor som ofta går mer eller mindre i nord-sydlig riktning, alltså vinkelrätt mot sluttningen. I norr skär en djupt nedskuren bäckdal genom området. Marken är generellt näringsfattig men i den djupa bäckdalen är näringstillgången betydligt större. Även i några fuktigare svackor i områdets översta del finns något näringsrikare partier.

Tallskogen
Skogen är till allra största delen brandpräglad och starkt talldominerad, med en markvegetation som främst utgörs av olika torrare ristyper, ofta med inslag av renlavar och fönsterlav. Skogen är gammal och på många sätt urskogsliknande trots att området är påverkat av dimensionsavverkning. Det finns rikligt med mycket gamla tallar vilka oftast har brandljud. Mängden torrakor och lågor är också ovanligt god även om det är antalet gamla levande träd som är mest påfallande i området. Även högre avverkningsstubbar och grova lämnade toppar och grenar utgör ett tillskott till den naturligt skapade döda veden. Områdets kraftiga lutning som exponeras mot eftermiddagssolen tillsammans med den ofta relativt glesa tallskogen gör att det finns många varma miljöer som kan utgöra viktiga livsmiljöer för bl a vedlevande insekter på några gamla tallar. Omfattningen av dimensionshuggningen har varierat kraftigt inom området. Vissa partier i de högre liggande delarna är i princip helt opåverkade, medan det i andra delar är glest mellan de gamla träden. I området norr om Telebäcken växer en mager och solöppen urskogsartad tallskog med mycket höga naturvärden. Den skiljer sig dock mot de finare partierna söder om bäcken genom att det där även finns gott om mycket gamla granar. Detta tyder på att åtminstone den senaste branden söder om bäcken inte drabbat detta område. Det sker egentligen inte någon nämnvärd inväxning av gran som skulle kunna hota tallskogen, utan de granar som finns är generellt gamla, smala och står spritt bland tallarna.
I södra delen av resrvatsförslaget finns ett ca 30 ha stort område med drygt hundraårig tallskog som i det närmaste helt saknar träd ur äldre generationer. Denna del är klassad som utvecklingsmark.

Gransvackorna
Området karaktäriseras av upprepade torra och helt talldominerade höjdåsar med något fuktigare svackor emellan. I östra delen av området är även svackorna talldominerande men med ett visst inslag av äldre gran. Granarna har sannolikt helt uppkommit efter senaste branden och därför hyser dessa inte särskilt höga naturvärden. Värdena är istället fortfarande knutna till tall i dessa delar.
I områdets västra del är svackorna mer utbredda, fuktigare och hyser grandominerad skog. Granarna kan här tyckas vara äldre men troligen består skillnaden mest i att boniteten är högre här. I dessa områden finns enstaka gamla sälgar, vilka annars (liksom asp) är mycket ovanliga i området. Naturvärdena är medelhöga och klassas som svag värdekärna, men fungerar även som stark utvecklingsmark för den urskogsartade granskogen i bäckdalen.

Se vidare bifogad fil!

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

156,17

0,15

175,04

175,15