Bryggholmen
Beskrivning
Naturreservatet är beläget ca 12 km SSO om Enköpings tätort. Bryggholmen är en ö i Mälaren utan fast landförbindelse.
Reservatet består av omväxlande trädklädda betesmarker, flikiga åkrar och lövrika skogar. Runt de öppna markerna finns välutvecklade bryn med gamla grova ädellövträd.
Topografin i reservatet är småkuperad med hällmarker, moränmarker och lermarker. På hällmarkerna går berget i dagen. Moränen är mestadels sandig och normalblockig. På några platser är moränen blockrik. I låglänta delar finns postglacial lera. Detta är framförallt de områden som nyttjats som åkermark genom historien. Mindre områden med kalkrik glacial lera och med gyttjelera finns i reservatet liksom mindre partier med sand. Hela reservatet ligger under högsta kustlinjen och är påverkat av svallning. Bergarten inom reservatsområdet består i huvudsak av en grov grå ögongnejsgranit vilket är den vanligaste varianten av den uppländska urgraniten.
Bryggholmen ligger i en del av Mälaren som karaktäriseras av stor flikighet, många öar och sund och ett medeldjup på cirka 15 m. Denna del av Mälaren är ett viktigt lekområde för bland annat gös, gädda och siklöja.
De trädklädda betesmarkerna på Bryggholmen är rika på ädellövträd såsom lind, lönn, ek, alm och ask. Dessa träddungar var tidigare igenvuxna och granen hade börjat ta över. Vintern 2011-2012 gjordes en omfattande restaurering av dessa marker och sedan sommaren 2012 har området betats med nötkreatur. Träddungarna binds samman med flikiga åkermarker som också betas.
Reservatets centrala delar består av äldre lövrik barrskog. Även här finns gott om ädellövträd såsom grova lindar och ekar. På hällmarkerna dominerar tall. Några delar av skogen klassas som ädellövskog. En del av ädellövskogen växer i en sydvänd brant mot dalgången vid Hästskoviken, vilket ger ett varmare mikroklimat som är viktigt för vissa arter.
En lövsumpskog finns centralt på Bryggholmen. I förlängningen av Hästskoviken finns ytterligare en sumpskog med mycket lövträd. Dessa är ofta översvämmade och innehåller mycket död ved.
I reservatets södra delar finns en del skogar som är påverkade av tidigare skogsbruk. Stora delar av dessa skogar är mycket tät och likåldrig. Områdena består av ogallrad planterad skog med gran, tall och björk.
På Bryggholmen finns spår av hamling på gamla lindar. Nyhamling av både lind och andra lövträd gjordes 2011.
Under 2017 avverkades planterad gran och tall i området vid Tystedal. Området ska planteras med ädellövträd. Åtgärderna utförs som en kompensationsåtgärd i samband med en dispens för arbeten på den intilliggande kraftledningen.
Misteln är en karaktärsart för Bryggholmen och förekommer rikligt på ädellövträden i reservatet. Några hotade lavar och skalbaggar är funna på Bryggholmen, men området är inte detaljerat inventerat på arter. Vid Salta skär finns ett stort bestånd av skogsnattviol.
På Bryggholmen finns, förutom naturreservatet, även ett sommarstugeområde och Bryggholmens gård som har personfärjetrafik och café under sommaren. Ett litet muséum berättar om Bryggholmens natur och dess historia med bland annat ett av Sveriges tidigaste glasbruk. Området har en varierad natur som gör att besökande i naturreservatet kan uppleva många olika Mälarnära naturtyper. Detta gör att Bryggholmen bedöms som särskilt besöksintressant av naturreservaten i Uppsala län. Anordningar som markerade stigar, eldplatser, utsiktsplatser, bryggor och toalett finns på ön.
En hög kraftledning går över ön och genom reservatet.
Reservatet består av omväxlande trädklädda betesmarker, flikiga åkrar och lövrika skogar. Runt de öppna markerna finns välutvecklade bryn med gamla grova ädellövträd.
Topografin i reservatet är småkuperad med hällmarker, moränmarker och lermarker. På hällmarkerna går berget i dagen. Moränen är mestadels sandig och normalblockig. På några platser är moränen blockrik. I låglänta delar finns postglacial lera. Detta är framförallt de områden som nyttjats som åkermark genom historien. Mindre områden med kalkrik glacial lera och med gyttjelera finns i reservatet liksom mindre partier med sand. Hela reservatet ligger under högsta kustlinjen och är påverkat av svallning. Bergarten inom reservatsområdet består i huvudsak av en grov grå ögongnejsgranit vilket är den vanligaste varianten av den uppländska urgraniten.
Bryggholmen ligger i en del av Mälaren som karaktäriseras av stor flikighet, många öar och sund och ett medeldjup på cirka 15 m. Denna del av Mälaren är ett viktigt lekområde för bland annat gös, gädda och siklöja.
De trädklädda betesmarkerna på Bryggholmen är rika på ädellövträd såsom lind, lönn, ek, alm och ask. Dessa träddungar var tidigare igenvuxna och granen hade börjat ta över. Vintern 2011-2012 gjordes en omfattande restaurering av dessa marker och sedan sommaren 2012 har området betats med nötkreatur. Träddungarna binds samman med flikiga åkermarker som också betas.
Reservatets centrala delar består av äldre lövrik barrskog. Även här finns gott om ädellövträd såsom grova lindar och ekar. På hällmarkerna dominerar tall. Några delar av skogen klassas som ädellövskog. En del av ädellövskogen växer i en sydvänd brant mot dalgången vid Hästskoviken, vilket ger ett varmare mikroklimat som är viktigt för vissa arter.
En lövsumpskog finns centralt på Bryggholmen. I förlängningen av Hästskoviken finns ytterligare en sumpskog med mycket lövträd. Dessa är ofta översvämmade och innehåller mycket död ved.
I reservatets södra delar finns en del skogar som är påverkade av tidigare skogsbruk. Stora delar av dessa skogar är mycket tät och likåldrig. Områdena består av ogallrad planterad skog med gran, tall och björk.
På Bryggholmen finns spår av hamling på gamla lindar. Nyhamling av både lind och andra lövträd gjordes 2011.
Under 2017 avverkades planterad gran och tall i området vid Tystedal. Området ska planteras med ädellövträd. Åtgärderna utförs som en kompensationsåtgärd i samband med en dispens för arbeten på den intilliggande kraftledningen.
Misteln är en karaktärsart för Bryggholmen och förekommer rikligt på ädellövträden i reservatet. Några hotade lavar och skalbaggar är funna på Bryggholmen, men området är inte detaljerat inventerat på arter. Vid Salta skär finns ett stort bestånd av skogsnattviol.
På Bryggholmen finns, förutom naturreservatet, även ett sommarstugeområde och Bryggholmens gård som har personfärjetrafik och café under sommaren. Ett litet muséum berättar om Bryggholmens natur och dess historia med bland annat ett av Sveriges tidigaste glasbruk. Området har en varierad natur som gör att besökande i naturreservatet kan uppleva många olika Mälarnära naturtyper. Detta gör att Bryggholmen bedöms som särskilt besöksintressant av naturreservaten i Uppsala län. Anordningar som markerade stigar, eldplatser, utsiktsplatser, bryggor och toalett finns på ön.
En hög kraftledning går över ön och genom reservatet.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Uppsala län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
120,30
Areal vatten (ha)
146,91
Areal land (ha)
171,97
Areal totalt (hektar)
318,93
(Logga in för att skriva en kommentar)
