Storkrokberget
Beskrivning
Det föreslagna naturreservatet Stor-Krokberget ligger ca 42 km N om Råneå i Luleå kommun. Området består av Storkrokbergets östsluttning, Långselbergets övre delar och östsluttning samt våtmarker i anslutning till Vitån och sjön Långselet. Storkrokberget är det högsta berget i Luleå kommun med en höjd över havet på cirka 300 meter.
Det aktuella området har uppmärksammats av Luleå Naturskyddsförening och beskrivs i rapporten Hotade naturskogar i Luleå kommun, april 1999. Området ingår även som ett Klass 1 objekt i Luleå kommuns rapport "Biologiskt värdefulla naturområden i Luleå kommun, Del 1. Inom området har skogsvårdsstyrelsen identifierat två nyckelbiotoper på privata marker. Även Sveaskog har klassat flera ingående bestånd som nyckelbiotoper.
På de skogsklädda delarna inom området växer barrblandskog. Granen är det dominerande trädslaget men det finns även ett varierande inslag av tall, björk, asp sälg och rönn. Flera bestånd har ett lövinslag på mellan 10 och 30 %. Det finns gott om flerhundraåriga tallar och granar inom området; framförallt i nyckelbioperna, men även spritt i övriga delar. Även många lövträd har uppnått ansenliga åldrar och vackra jätteaspar förekommer allmänt. Frodig och örtrik sumpskog växer längs fuktdråg och vattendrag i sluttningarna.
Skogarna är påtagligt formade av äldre skogsbränder. Troligen skedde den senaste skogsbranden i mitten till slutet av 1800-talet. Spår finns i brända stubbar och brandljud förekommer på tall, björk och till och med på gran. I den mycket lövrika brännan på Storkrokbergets ostsluttning finns det allmänt med äldre granar med brandljud.
Lågatillgången av gran är bitvis riklig och förekomsten flera rödlistade arter, t ex ostticka, lappticka, gränsticka och rosenticka, visar på obruten lågakontinuitet. Flera andra rödlistade arter är också noterade i området, stiftgelélav och liten aspgelélav på asp, doftticka på sälg samt gammelgranskål och knottrig blåslav på gamla granar. I vissa delar finns rikligt med hänglav och många äldre granar är gula av garnlav.
Längs ostsluttningen i norr finns ett område som avverkades för ca 15 år sedan. Idag växer där en stor andel löv, svensk tall och självsådd gran. Området har utvecklingspotential att bli en fin blandskog med stort lövinlsag. Det finns även mindre delområden inom de privata skiftena som bär spår av sentida avverkningar. Dock har avverkningarna inte förstört områdets naturskogskvaliteter.
Storkrokberget är sammanfattningsvis en av Luleå kommuns mest skyddsvärda skogar. Detta beror på områdets storlek, den ringa påverkansgraden från skogsbruk samt att det finns ett stort antal rödlistade arter i området.
Det aktuella området har uppmärksammats av Luleå Naturskyddsförening och beskrivs i rapporten Hotade naturskogar i Luleå kommun, april 1999. Området ingår även som ett Klass 1 objekt i Luleå kommuns rapport "Biologiskt värdefulla naturområden i Luleå kommun, Del 1. Inom området har skogsvårdsstyrelsen identifierat två nyckelbiotoper på privata marker. Även Sveaskog har klassat flera ingående bestånd som nyckelbiotoper.
På de skogsklädda delarna inom området växer barrblandskog. Granen är det dominerande trädslaget men det finns även ett varierande inslag av tall, björk, asp sälg och rönn. Flera bestånd har ett lövinslag på mellan 10 och 30 %. Det finns gott om flerhundraåriga tallar och granar inom området; framförallt i nyckelbioperna, men även spritt i övriga delar. Även många lövträd har uppnått ansenliga åldrar och vackra jätteaspar förekommer allmänt. Frodig och örtrik sumpskog växer längs fuktdråg och vattendrag i sluttningarna.
Skogarna är påtagligt formade av äldre skogsbränder. Troligen skedde den senaste skogsbranden i mitten till slutet av 1800-talet. Spår finns i brända stubbar och brandljud förekommer på tall, björk och till och med på gran. I den mycket lövrika brännan på Storkrokbergets ostsluttning finns det allmänt med äldre granar med brandljud.
Lågatillgången av gran är bitvis riklig och förekomsten flera rödlistade arter, t ex ostticka, lappticka, gränsticka och rosenticka, visar på obruten lågakontinuitet. Flera andra rödlistade arter är också noterade i området, stiftgelélav och liten aspgelélav på asp, doftticka på sälg samt gammelgranskål och knottrig blåslav på gamla granar. I vissa delar finns rikligt med hänglav och många äldre granar är gula av garnlav.
Längs ostsluttningen i norr finns ett område som avverkades för ca 15 år sedan. Idag växer där en stor andel löv, svensk tall och självsådd gran. Området har utvecklingspotential att bli en fin blandskog med stort lövinlsag. Det finns även mindre delområden inom de privata skiftena som bär spår av sentida avverkningar. Dock har avverkningarna inte förstört områdets naturskogskvaliteter.
Storkrokberget är sammanfattningsvis en av Luleå kommuns mest skyddsvärda skogar. Detta beror på områdets storlek, den ringa påverkansgraden från skogsbruk samt att det finns ett stort antal rödlistade arter i området.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Norrbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
191,33
Areal vatten (ha)
8,96
Areal land (ha)
270,28
Areal totalt (hektar)
279,21
(Logga in för att skriva en kommentar)