Mellgårdsbackarna är beläget cirka 4 kilometer nordväst om Stavre i Bräcke kommun. Höjdnivåerna i området sträcker sig mellan 315 meter över havet från lägsta punkt till 350 meter i områdets högsta punkt. Området angränsar till ett biotopskydd vars struktur inte skiljer sig nämnvärt från det utpekade reservatsförslaget. Skogsmarken sluttar svagt åt öster. Fältskiktet domineras av blåbärsris med konstant inslag av blåsippa och ofta förekommer kranshakmossa i bottenskiktet. Den rikliga förekomsten av dessa två arter indikerar kalkrik mark och här finns kalkgynnade arter som vårärt, trolldruva, vispstarr, skogsvicker, sibirisk björnloka med flera.

Den kalkrika marken har även en särpräglad flora av marksvampar. Här växer kalkgynnade marksvampar som dofttaggsvamp Hydnellum suaveolens, orange taggsvamp Hydnellum aurantiacum, taggfingersvamp ramaria karstenii äggvaxskivling Hygrophorus karstenii med flera. Samtliga rödlistade enligt den nationella bedömningen.

Ytterligare att antal rödlistade svampar är funna i området och då kopplade till liggande död gran. Exempel på dessa arter är ostticka Skeletocutis odora, blackticka Junghuhnia collabens, gränsticka Phellinus nigrolimitatus, rosenticka Fomitopsis rosea med flera. Ett annat uppseendeväckande artfynd har hittats på en föryngringsyta några meter utanför reservatsgränsen på grov tall, nämligen tallharticka Onnia triquetra som är bedömd som starkt hotad enligt den nationella rödlistan. Arten hotas av att äldre tallskog med äldre träd av hög ålder blivit allt ovanligare.

Trädskiktet domineras av gran men även en icke obetydlig andel tall förekommer och då mest i områdets södra del. Åldersspridningen av tall är dock dålig och finns egentligen endast i åldersklassen 100-120 år med enstaka trädindivider upp till 300 år gamla. Den näringsrika skogen ger även höga virkesvolymer med 580 m³/ha för de mest välbestockade bestånden. Enstaka grova granar kring 80 cm i brösthöjdsdiameter förekommer. Föryngringen av tall är obefintlig och det är granen som föryngrar sig lättast i denna miljö. Åldersspridningen av gran är därför bättre med en god spridning av olika åldersklasser upp till 100 år. Hänglavsförekomsten är sparsam. Trots den näringsrika skogen verkar de flesta träd opåverkade av röta.

Lövandelen är låg och förekommer spritt i området, företrädesvis av björk och enstaka asp.

Mängden död ved är måttlig. Stormen Ivar och Hilde har ökat på mängden död ved betydligt med körtlar av stormfällda träd här och var, rikligast i områdets norra del och gäller både tall och gran. Stormfällda träd finns även i det angränsande biotopskyddet. Dock är det generellt ont om torrträd. De stormfällda träden är ett viktigt tillskott till kontinuiteten av död ved i området och stormarna har skapat luckor i en för övrigt sluten skog.

Angränsade områden utgörs till stor del av föryngringsytor av varierande ålder, speciellt i områdets södra och västra delar. Kraftigt nedbrutna avverkningsstubbar ser man lite här och var. Dessa verkar dock inte härröra från någon systematisk avverkning, utan från plockhuggningar från 1900-talets mitt.
I områdets centrala del går en äldre körväg där det idag ligger många stormfällda träd.

Kulturhistorik
Den mänskliga påverkan i området har en lång historia och skogarna i området har betats ända fram till början av 1970-talet (muntligen markägare). Skogens struktur, tallar med brandljud och muntliga källor vittnar om att skogslandskapet i och omkring Mellgårdsbackarna präglats av skogsbränder. Ett flertal brandskadade träd visar att området åtminstone vid två olika tillfällen utsatts för brand. Enligt markägarna har svedjefinnar brukat marken tidigare.

Förvaltningsinriktning
Området ska lämnas för fri utveckling

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

13,08

0,00

13,12

13,16