Friseboda
Beskrivning
Naturvärden:
Längs hela naturreservatet löper sandstrand och innanför denna tar en remsa av vita, vandrande dyner vid med dyngräsvegetation. Närmast sandstranden domineras dynvegetationen av sandrör och strandråg. Här och på stranden förekommer arter som saltarv, strandmålla, strandvial, baltisk marviol och sodaört. På några enstaka platser växer martorn (EN).
Naturreservatets strand betydelse som rast- och födosökslokal för ett flertal arter, inte minst har det strandnära stråket betydelse för sträckande småfågel.
På spridda platser i naturreservatet övergår dyngräsvegetationen på de vita dynerna inåt land i grå dyner med igenväxande borsttåtelhed (exempelvis norr om Strandridaregården). I borsttåtelheden växer exempelvis sandstarr och Cladonia-lavar jämte t.ex. fältsippa, bergsyra, vårarv, såpnejlika, sandsvingel, backlök, mörkt kungsljus och enstaka nyponbuskar. Tallplantor och lövsly har redan vandrat ner till havsbandet och hela området kommer snart att vara helt slutet.
Innanför de strandnära dynerna planar marken ut och tallskogen tar vid. Här domineras markskiktet av gräs och mossor, varierat med stora områden av lavmattor. På sina ställen, främst i samband med stigar förekommer även sandblottor av varierande storlek. Tallskogen är bitvis luckig med låga, vindpåverkade och ofta knotiga tallar. Här finns att relativt stort inslag av död ved. Precis innanför de strandnära dynerna finns ett stråk med ganska tät tallskog.
Tallskogen fortsätter tre-fyra hundra meter inåt land till den inre sanddynens krön. I naturreservatets norra del består den inre dynen av ett system av flera höga sanddyner och här består vegetationen av en öppen, gammal tallskog med sandblottor varvat med mossor, lavar och hedvegetation. Vegetationen i dessa höga sanddyner påminner om densamma i tallskogens flackare delar, men med ett mycket större inslag av koloniserande arter på sandblottorna. I stort präglas den lågvuxna och luckiga tallskogen av den stora förekomsten av lavmattor, främst Cladonia-lavar, och dess mosaik med mossor, gräs och enstaka sandblottor. Sällsynt i lavmattorna förekommer bland annat nordliga arter som fönsterlav Cladonia stellaris (Sveriges sydligaste lokal) och snölav Cetraria nivalis. I tallskogen finns det gott om blåbärsris vilket uppskattas besökare.
Kulturmiljövärden:
Naturreservatsområdet är kulturhistoriskt intressant tack vare kombinationen av säsongsfiske och den ringa övriga bebyggelsen. Fisket, främst det säsongsbetonade, går troligen 4000 år tillbaka i tiden. Flera boplatser kan återfinnas bland områdets fornlämningar. Idag representeras det säsongsbetonade fisket av ålbodarna med tillhörande fiskerätter i havet. Ålbodarnas utseende och användning är idag reglerade för att fisket inte ska övergå till sommarstugeverksamhet. En av Frisebodas främsta egenskaper är just avsaknaden av fritidsbebyggelse, vilket är ovanligt längs Skånes kuster som annars exploaterats hårt det senaste halvseklet.
Friluftsliv:
Upplevelsevärdena är mycket höga tack vare det kustnära läget samt mosaiken av öppna och trädklädda dyner i kombination med stora ytor bestående av lavar, mossor och bar sand. Naturreservatets storlek och avskildhet ger också det rörliga friluftslivet unika möjligheter att uppleva naturen utan störningar.
Allmänheten nyttjar främst Friseboda naturreservat för bad och som strövområde.
Längs hela naturreservatet löper sandstrand och innanför denna tar en remsa av vita, vandrande dyner vid med dyngräsvegetation. Närmast sandstranden domineras dynvegetationen av sandrör och strandråg. Här och på stranden förekommer arter som saltarv, strandmålla, strandvial, baltisk marviol och sodaört. På några enstaka platser växer martorn (EN).
Naturreservatets strand betydelse som rast- och födosökslokal för ett flertal arter, inte minst har det strandnära stråket betydelse för sträckande småfågel.
På spridda platser i naturreservatet övergår dyngräsvegetationen på de vita dynerna inåt land i grå dyner med igenväxande borsttåtelhed (exempelvis norr om Strandridaregården). I borsttåtelheden växer exempelvis sandstarr och Cladonia-lavar jämte t.ex. fältsippa, bergsyra, vårarv, såpnejlika, sandsvingel, backlök, mörkt kungsljus och enstaka nyponbuskar. Tallplantor och lövsly har redan vandrat ner till havsbandet och hela området kommer snart att vara helt slutet.
Innanför de strandnära dynerna planar marken ut och tallskogen tar vid. Här domineras markskiktet av gräs och mossor, varierat med stora områden av lavmattor. På sina ställen, främst i samband med stigar förekommer även sandblottor av varierande storlek. Tallskogen är bitvis luckig med låga, vindpåverkade och ofta knotiga tallar. Här finns att relativt stort inslag av död ved. Precis innanför de strandnära dynerna finns ett stråk med ganska tät tallskog.
Tallskogen fortsätter tre-fyra hundra meter inåt land till den inre sanddynens krön. I naturreservatets norra del består den inre dynen av ett system av flera höga sanddyner och här består vegetationen av en öppen, gammal tallskog med sandblottor varvat med mossor, lavar och hedvegetation. Vegetationen i dessa höga sanddyner påminner om densamma i tallskogens flackare delar, men med ett mycket större inslag av koloniserande arter på sandblottorna. I stort präglas den lågvuxna och luckiga tallskogen av den stora förekomsten av lavmattor, främst Cladonia-lavar, och dess mosaik med mossor, gräs och enstaka sandblottor. Sällsynt i lavmattorna förekommer bland annat nordliga arter som fönsterlav Cladonia stellaris (Sveriges sydligaste lokal) och snölav Cetraria nivalis. I tallskogen finns det gott om blåbärsris vilket uppskattas besökare.
Kulturmiljövärden:
Naturreservatsområdet är kulturhistoriskt intressant tack vare kombinationen av säsongsfiske och den ringa övriga bebyggelsen. Fisket, främst det säsongsbetonade, går troligen 4000 år tillbaka i tiden. Flera boplatser kan återfinnas bland områdets fornlämningar. Idag representeras det säsongsbetonade fisket av ålbodarna med tillhörande fiskerätter i havet. Ålbodarnas utseende och användning är idag reglerade för att fisket inte ska övergå till sommarstugeverksamhet. En av Frisebodas främsta egenskaper är just avsaknaden av fritidsbebyggelse, vilket är ovanligt längs Skånes kuster som annars exploaterats hårt det senaste halvseklet.
Friluftsliv:
Upplevelsevärdena är mycket höga tack vare det kustnära läget samt mosaiken av öppna och trädklädda dyner i kombination med stora ytor bestående av lavar, mossor och bar sand. Naturreservatets storlek och avskildhet ger också det rörliga friluftslivet unika möjligheter att uppleva naturen utan störningar.
Allmänheten nyttjar främst Friseboda naturreservat för bad och som strövområde.
Länk
Förvaltare
Stiftelsen för fritidsområden i Skåne
IUCN-kategorisering
V, Skyddat landskap/havsområde (Protected Landscape/Seascape)
Areal skog (ha)
315,12
Areal vatten (ha)
226,57
Areal land (ha)
451,64
Areal totalt (hektar)
677,87
(Logga in för att skriva en kommentar)
