Djupdalen
Beskrivning
Djupdalenområdet består av ett relativt stort (430 hektar) skogs-myr-ravinområde. Området är beläget på 300-410 meters höjd över havet i en nordostsluttning söder om Faxälven i ett område med kalkrik morän som transporterades från den jämtländska kambrosiluren i samband med inlandsisens avsmältning
Centralt i området ligger Djupdalsmyran som domineras av öppna topogena kärr. Tvärs över myren rinner Bodbäcken som skär av en mindre åsrygg. De perifera delarna av myren utgörs av grandominerade skogskärr och mindre sumpskogspartier mot fastmarken.
Myren omges av kalkgranskog som till stor del är naturskogsartad. Skogen som är naturligt föryngrad och ogallrad ligger i en nordostsluttning med rörligt markvatten. Detta i kombination med den kalkrika morän resulterar i en frisk-sumpig högörtsgranskog med hög bonitet. Fläckvis finns områden med blåbärsgranskog, speciellt på de åsar som går i nordvästlig riktning i området. Lövinslaget är delvis stort, framförallt förekommer gråal och björk, men även asp förekommer. Skogen är genomhuggen under första delen av 1900-talet, vilket innebär att riktigt gamla granar är ovanligt. Mängden död ved varierar och är anmärkningsvärt riklig i vissa områden. Typiskt är luckiga och frodiga högörtsbestånd där grova björk- och granlågor i olika nedbrytningsstadier, täckta av markmossor, ligger kors och tvärs på marken.
I norra delen av området ligger Stordjupdalen. En ravin (skvalränna) djupt nederoderad i mjäla som uppkommit genom tappning av en issjö. Ravinen har ett djup på 15-20 meter och i botten rinner Djupdalsbäcken. Ravinbotten präglas av högörter och längs ravinsidorna finns flera kallkällor, synliga som ljusgröna fält av lundarv och bållevermossor. Granskogen är gammal och grov och utpräglat luckig, torrträden är många och det är bitvis svårt att ta sig fram för alla grova granlågor. Gamla och döda träd finns av alla förekommande trädslag (gran, sälg, gråal, björk, asp) och lavfloran indikerar att ravinen har en lång trädkontinuitet.
I Djupdalenområdet förekommer ett stort antal rödlistade arter. Exempel på dessa är mörk rödprick, liten aspgelélav, trådbrosklav, solfjäderlav, finporing, blackticka, glesgröe, sötgräs, myrbräcka, guckusko och tretåig hackspett.
Sammanfattningsvis utgör området ett mycket värdefullt myr-skogs-ravinreservat. Den kalkrika marken, naturskogsprägeln, skogens höga luftfuktighet, det rörliga markvattnet och förekomsten av kontinuitetsskog i en frodig ravin (Stordjupdalen) gör att området har förutsättningar för en mycket artrik flora och fauna.
Centralt i området ligger Djupdalsmyran som domineras av öppna topogena kärr. Tvärs över myren rinner Bodbäcken som skär av en mindre åsrygg. De perifera delarna av myren utgörs av grandominerade skogskärr och mindre sumpskogspartier mot fastmarken.
Myren omges av kalkgranskog som till stor del är naturskogsartad. Skogen som är naturligt föryngrad och ogallrad ligger i en nordostsluttning med rörligt markvatten. Detta i kombination med den kalkrika morän resulterar i en frisk-sumpig högörtsgranskog med hög bonitet. Fläckvis finns områden med blåbärsgranskog, speciellt på de åsar som går i nordvästlig riktning i området. Lövinslaget är delvis stort, framförallt förekommer gråal och björk, men även asp förekommer. Skogen är genomhuggen under första delen av 1900-talet, vilket innebär att riktigt gamla granar är ovanligt. Mängden död ved varierar och är anmärkningsvärt riklig i vissa områden. Typiskt är luckiga och frodiga högörtsbestånd där grova björk- och granlågor i olika nedbrytningsstadier, täckta av markmossor, ligger kors och tvärs på marken.
I norra delen av området ligger Stordjupdalen. En ravin (skvalränna) djupt nederoderad i mjäla som uppkommit genom tappning av en issjö. Ravinen har ett djup på 15-20 meter och i botten rinner Djupdalsbäcken. Ravinbotten präglas av högörter och längs ravinsidorna finns flera kallkällor, synliga som ljusgröna fält av lundarv och bållevermossor. Granskogen är gammal och grov och utpräglat luckig, torrträden är många och det är bitvis svårt att ta sig fram för alla grova granlågor. Gamla och döda träd finns av alla förekommande trädslag (gran, sälg, gråal, björk, asp) och lavfloran indikerar att ravinen har en lång trädkontinuitet.
I Djupdalenområdet förekommer ett stort antal rödlistade arter. Exempel på dessa är mörk rödprick, liten aspgelélav, trådbrosklav, solfjäderlav, finporing, blackticka, glesgröe, sötgräs, myrbräcka, guckusko och tretåig hackspett.
Sammanfattningsvis utgör området ett mycket värdefullt myr-skogs-ravinreservat. Den kalkrika marken, naturskogsprägeln, skogens höga luftfuktighet, det rörliga markvattnet och förekomsten av kontinuitetsskog i en frodig ravin (Stordjupdalen) gör att området har förutsättningar för en mycket artrik flora och fauna.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
IUCN-kategorisering
III, Naturmonument (Natural Monument)
Areal skog (ha)
424,54
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
514,06
Areal totalt (hektar)
514,05
(Logga in för att skriva en kommentar)
