Söderberget
Beskrivning
Beslut om utvidgning av Söderbergets naturreservat samt upphävande av det gamla
Söderberget är ett av Moras mest intressanta berg med en flora rik på lavar, svampar och kärlväxter. Berget har ett långt brant parti som vetter mot sydöster och toppen når så mycket som 450 meter över havet. I norra delen växer laven långskägg. På ett träd växte ett ca 5 meter långt exemplar! Här finns också andra intressanta arter, som stinksyska, skuggviol, kransrams, trubbfjädermossa, skuggblåslav och grovticka.
Gaffelbräken och getrams
Moras finaste plats för dvärghäxört är ytterligare ett bevis för områdets kvaliteter. Ymnig förekomst av blåsippa här och var indikerar visst kalkinnehåll i berggrunden. I själva branterna påträffas bland annat gaffelbräken och getrams. I södra delen av detta område finns imponerande tallar som är metergrova och högvuxna.
Ett bestånd med 22 lindar, både trädformiga och krypande bildar norra Dalarnas största lindbestånd. Nedanför detta, mot kraftledningsgatan, finns en lavgranskog med klena träd på blockrik mark. Sådana lavgranskogar blir allt ovanligare och det är mycket möjligt att skogen kan vara intressant för många insekter.
Rosenticka, rynkskinn och ullticka finns inom hela området och Söderberget torde hysa Moras största och mest spridda förekomst av rosenticka. Själva lindbeståndet är en säregen växtplats med t ex sötvedel och fransad jordstjärna, Geastrum fimbriatum. 1990 fanns 50-100 ex av svampen vid lindarna.
Ovanligt långt skägg
Lavgranskogen är brandpåverkad precis som de flesta branter på Söderberget. Stubbar visar spår efter cirka 10 bränder, och det finns fortfarande brandljud i levande tallar och granar. Några registrerade brandår är 1692, 1704, 1749, 1774 och 1827. Långskägget växer dock i ett parti där brand varit mycket sällsynt. Arten växer i brandrefugier och överlever inte i skogar som brinner, vilket betyder att den indikerar en mycket ovanlig miljö i Mora. Söderberget är också en ypperlig plats för flera krävande fågelarter, t.ex. ugglor och rovfåglar.
Sammanfattningsvis är Söderberget ett av Moras mest intressanta berg med en rik lav-, svamp- och kärlväxtflora. Även ur insektssynpunkt är området intressant.
Kanelros och liljekonvaljer finns det här
Ett stort parti har också avgränsats norr och öster om långskägget. I öster ingår intressanta talldominerade, blockrika marker med ett flertal vackra lokar omgivna av örtrika marker med en, kanelros, liljekonvalj och ängsvädd. Reservatets sydligaste hörn utgörs av en nyckelbiotop som tidigare har avsatts som biotopskydd. Här är skogen örtrik, relativt fuktig och grandominerad med ett rikt inslag av död ved i form av lågor.
Friluftsliv för den som är säker på foten
Stigar och andra anläggningar saknas, och området är svårframkomligt. Naturen är dock storslagen och är man bara säker på foten, så kommer man här få en härlig naturupplevelse!
Söderberget är ett av Moras mest intressanta berg med en flora rik på lavar, svampar och kärlväxter. Berget har ett långt brant parti som vetter mot sydöster och toppen når så mycket som 450 meter över havet. I norra delen växer laven långskägg. På ett träd växte ett ca 5 meter långt exemplar! Här finns också andra intressanta arter, som stinksyska, skuggviol, kransrams, trubbfjädermossa, skuggblåslav och grovticka.
Gaffelbräken och getrams
Moras finaste plats för dvärghäxört är ytterligare ett bevis för områdets kvaliteter. Ymnig förekomst av blåsippa här och var indikerar visst kalkinnehåll i berggrunden. I själva branterna påträffas bland annat gaffelbräken och getrams. I södra delen av detta område finns imponerande tallar som är metergrova och högvuxna.
Ett bestånd med 22 lindar, både trädformiga och krypande bildar norra Dalarnas största lindbestånd. Nedanför detta, mot kraftledningsgatan, finns en lavgranskog med klena träd på blockrik mark. Sådana lavgranskogar blir allt ovanligare och det är mycket möjligt att skogen kan vara intressant för många insekter.
Rosenticka, rynkskinn och ullticka finns inom hela området och Söderberget torde hysa Moras största och mest spridda förekomst av rosenticka. Själva lindbeståndet är en säregen växtplats med t ex sötvedel och fransad jordstjärna, Geastrum fimbriatum. 1990 fanns 50-100 ex av svampen vid lindarna.
Ovanligt långt skägg
Lavgranskogen är brandpåverkad precis som de flesta branter på Söderberget. Stubbar visar spår efter cirka 10 bränder, och det finns fortfarande brandljud i levande tallar och granar. Några registrerade brandår är 1692, 1704, 1749, 1774 och 1827. Långskägget växer dock i ett parti där brand varit mycket sällsynt. Arten växer i brandrefugier och överlever inte i skogar som brinner, vilket betyder att den indikerar en mycket ovanlig miljö i Mora. Söderberget är också en ypperlig plats för flera krävande fågelarter, t.ex. ugglor och rovfåglar.
Sammanfattningsvis är Söderberget ett av Moras mest intressanta berg med en rik lav-, svamp- och kärlväxtflora. Även ur insektssynpunkt är området intressant.
Kanelros och liljekonvaljer finns det här
Ett stort parti har också avgränsats norr och öster om långskägget. I öster ingår intressanta talldominerade, blockrika marker med ett flertal vackra lokar omgivna av örtrika marker med en, kanelros, liljekonvalj och ängsvädd. Reservatets sydligaste hörn utgörs av en nyckelbiotop som tidigare har avsatts som biotopskydd. Här är skogen örtrik, relativt fuktig och grandominerad med ett rikt inslag av död ved i form av lågor.
Friluftsliv för den som är säker på foten
Stigar och andra anläggningar saknas, och området är svårframkomligt. Naturen är dock storslagen och är man bara säker på foten, så kommer man här få en härlig naturupplevelse!
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Dalarnas län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
93,93
Areal vatten (ha)
0,48
Areal land (ha)
100,35
Areal totalt (hektar)
100,89
(Logga in för att skriva en kommentar)
