Smalåbäcken
Beskrivning
Naturreservatet är beläget på Smalåbergets sydvästsluttning cirka fem kilometer väster om Hoting. Området är 47,3 hektar stort och så gott som hela arealen utgörs av produktiv skogsmark. Smalåbäcken, vilken gett naturreservatet dess namn, rinner västerut genom området. Berggrunden består av näringsfattigt och svårvittrat berg av pegmatitkaraktär. I de branta partierna i norra delen av området är berget på flera ställen blottat i form av bergbranter eller hällar. Jordarten utgörs av morän som är förhållandevis näringsrik trots det näringsfattiga urberget. Topografin är varierad och altituden varierar mellan 270 till 410 meter över havet.
Området utgörs till stora delar av en lövträdsrik barrblandskog som uppkommit efter brand och en omfattande avverkning för 70 till 80 år sedan. Skogen domineras huvudsakligen av lövträd och gran med ett varierande inslag av tall. Andelen asp är anmärkningsvärt hög, men även björk och sälg utgör en väsentlig andel. Lövträden är ofta högvuxna och grova för sin ålder, men det finns också partier med mycket tät, klen och självgallrad skog. Granen är generellt yngre än lövträden och hyser förhållandevis låga naturvärden. Förekomsten av död ved varierar, men grova murknande asplågor förekommer spritt i området. Markvegetationen utgörs främst av blåbärstyp med inslag av örtrika partier.
I en sluttning i västra delen av området samt i en rasbrant i nordvästra delen finns talldominerade partier med ett ovanligt stort inslag av asp.
Närmast bäcken och i områdets sydvästra del domineras skogen av äldre granskog med inslag av sälg och asp. Marken är näringsrik och granarna växer sig mycket grova. Inslaget av högörter och ormbunkar är stort och marken är till stora delar fuktig. Förekomsten av gamla lågor är begränsad, men många granar är döende och mängden död ved kommer att öka i takt med att granarna dör.
Området utgörs till stora delar av en lövträdsrik barrblandskog som uppkommit efter brand och en omfattande avverkning för 70 till 80 år sedan. Skogen domineras huvudsakligen av lövträd och gran med ett varierande inslag av tall. Andelen asp är anmärkningsvärt hög, men även björk och sälg utgör en väsentlig andel. Lövträden är ofta högvuxna och grova för sin ålder, men det finns också partier med mycket tät, klen och självgallrad skog. Granen är generellt yngre än lövträden och hyser förhållandevis låga naturvärden. Förekomsten av död ved varierar, men grova murknande asplågor förekommer spritt i området. Markvegetationen utgörs främst av blåbärstyp med inslag av örtrika partier.
I en sluttning i västra delen av området samt i en rasbrant i nordvästra delen finns talldominerade partier med ett ovanligt stort inslag av asp.
Närmast bäcken och i områdets sydvästra del domineras skogen av äldre granskog med inslag av sälg och asp. Marken är näringsrik och granarna växer sig mycket grova. Inslaget av högörter och ormbunkar är stort och marken är till stora delar fuktig. Förekomsten av gamla lågor är begränsad, men många granar är döende och mängden död ved kommer att öka i takt med att granarna dör.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Jämtlands län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
46,94
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
47,47
Areal totalt (hektar)
47,44
(Logga in för att skriva en kommentar)