I Dals Rostock ca 9 km väst om Mellerud omkring sjön Mörttjärn ligger Mörttjärns naturreservat. Området gränsar till det gamla sanatorieområdet. Naturreservatet ligger tätortsnära med en mängd strövstigar i området.

Området ingår i Dalformationens södra del. Ryggar sträcker sig i nordnordostlig -sydsydvästlig riktning med omväxlande sänkor. I terrängen finns omväxlande fristående kullar och branter med små bergsstup.

Skogen inom området är av typen ängsgranskog. Skogen domineras av gran men har ett stort inslag av löv och ett örtrikt fältskikt. Lövinslaget består av en hel del lövbuskar som hassel och skogstry samt lövträd som asp, ek, sälg, lönn, björk och rönn. Utspritt inom området finns en del gamla träd som granar med höga rotben, gammal hassel, idegran, tredelad gran, sälg, ek, kastanj, fågelbär, lind och vid friluftskyrkan ett bestånd med äldre balsampopplar. I angränsande områden finns en hängask, gamla granar med skägglav, kambräken och murruta i bergskreva.

Vanligast förekommande växter i fältskiktet är blåsippa, harsyra, bergsslok och vispstarr Örter som vätteros, skogsbingel, sårläka och myskmadra är sparsamt förekommande. Uddbräken, strävlosta och skogssvingel är andra rödlistade arter som finns i området.

I Mörttjärn observerades så sent som 2003 stora karpar som lever kvar sedan sanatorietiden då inplantering skedde. Signalkräfta finns i sjön. Sjön har årligen en stor produktion av grodyngel.

På Kroppefjäll byggdes många små torp och backstugor under 1800-talets stora befolkningsökning. I området har tre torp legat. Enligt den gamla häradskartan från 1891 låg Kasan väster om, Fagersand syd om och Mörtviken strax norr om sjön Mörttjärn.

Torpmiljöerna på Kroppefjäll är viktiga historiska platser som berättar om förändrad markanvändning, forna tiders jordbruk och slåtter samt om människornas levnadsförhållanden i utmarkerna under 1800-talet.

1911 stod sanatoriet färdigt men byggdes till i flera omgångar. Med de många husen var sanatoriet annorlunda mot andra sanatorium som oftast bestod av en stor byggnad. Sanatorieverksamheten i området har med de uppförda monumenten och parkmiljön satt sin prägel på området. "Dr Saedens runda" med monumenten är inte fornlämningar i den rätta bemärkelsen utan lämningar uppförda på senare tid som fungerar som minnesmärken över de lungsjukas kamp för tillfrisknande. Sanatorieområdet och den dokumentation som finns vittnar om de tuberkulossjukas förhållanden under 1900-talets första hälft. Området är ett utmärkt exempel på svensk nutidshistoria.

Området och omgivningarna har sedan SO-talet använts flitigt för friluftsliv. Många stigar och spår finns i området som nyttjas flitigt av såväl lokalbefolkning som besökare. Ett elljusspår går genom området. Kanalisering av besökare sker genom Kroppefjäll (Hotell Spa, Konferens och Vandrarhem) och idrottsföreningen OK Kroppefjäll. Till övervägande största del sker verksamheterna på färdigställda stigar och spår. Utanför spår och stigar blir slitaget litet. Då området fångar upp de flesta besökarna avlastar det också eventuellt slitage på uddbräkenbeståndet i Naturreservatet Svarvaretorpet som ligger i närheten (500 m). Med ett reservat säkerställs området med "Dr Saedens runda" för friluftslivet i framtiden.

Melleruds kommun

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

22,27

1,07

26,50

27,59