Vattenån
Beskrivning
Vattenån
Vattendraget hyser en av landets mest skyddsvärda förekomster av flodpärlmussla, antalet är skattat till drygt 100 000 individer. Ån är ett av de mest naturlika vattendragen i länet. En åttondel av musslorna är kortare än 50 mm och det finns individer kortare än 20 mm, vilket anses indikera att musslor föryngrar sig om än inte i naturlig omfattning. I ån finns två dammar samt ett naturligt vattenfall, vilka utgör vandringshinder för öring.
Ån rinner från Vattensjön 320 möh ned till Dysjöån 202 möh. I centrala delen av området rinner ån genom ett myrområde, i övrigt kantas ån av skogsmark och några hyggen. Ån rinner genom storblockig mark och övre delarna av ån har aldrig flottledsrensats.
Området ligger i ett kärnområde för utter och i ån finns stensimpa samt många förorenings- och försurningskänsliga ryggradslösa organismer.
Skogen utgörs av blandbarrskog med mer grandominerade bestånd längs ån och lågt liggande partier. Området uppvisar tydliga spår av skogsbruk men skogen är dock ej genomgående trivial utan här och var finns äldre tallar, torrakor och ansamlingar av klenare död ved. Området är brandpräglat och med visst inslag av asp, sälg och björk. Av påträffade arter kan nämnas, skrovellav, doftticka, tallticka och guckusko. Längs ån växer niprör och myrull.
Ådelen av reservatet ingår i det europeiska Natura 2000-nätverket.
Stor-Gravbergets nordsluttning
Området utgörs av en nordsluttning på 285 till 410 möh, det vill säga ovan Högsta kustlinjen (HK), och domineras av morän. I området finns flera små myrar, och utgörs i övrigt av skogsmark. Berggrunden utgörs huvudsakligen av diabas och granit.
Nedre, norra delen av sluttningen utgörs av frisk-blöt mark med ekbräken, husmossa, hultbräken, harsyra, linnea, stenbär, kranshakmossa, kransrams - dvs lite frodigare.
Denna del domineras av klenare gran och tall. Tallöverståndare av någon nämnvärd ålder eller grovlek saknas praktiskt taget helt. Spritt i området finns äldre granar med högt ansatta, lite grövre grenar; gissningsvis är dessa träd 150(-200) år gamla. Dessa äldre träd finns även i små enstaka grupper. Sälg och asp, mest i klenare dimensioner förekommer mycket allmänt, och lunglav är mycket frekvent förekommande. I nordväst finns en del grov asp. Här och var förekommer även en del lite äldre vårtbjörk. Död ved förekommer btivis rikligt, framför allt i nordväst, i form av lövträd, gran (och tall) i klena dimensioner. Enstaka lite grövre (20-25 cm) granlågor med bland annat ullticka förekommer också. Gamla brända stubber finns spritt i området, medan brandljud i levande träd saknas så gott som helt.
Övre, södra delen av sluttningen är mer grandominerad jämfört med längre ned i sluttningen, och med ett stort inslag av asp. Fläckvis är skogen ganska grov och med äldre träd (150-200 år). Granlågor har börjat bildas, och äldre, mer nedbrutna sådana förekommer om än mycket sparsamt. Ett mycket litet antal tallöverståndare finns; 30-35 cm i brhdiam med grova, högt upphissad krona och grov bark. Mycket, mycket få och gamla tallågor finns också. Även denna del av sluttningen är av lågörtstyp med bl a harsyra och ekbräken.
Sammantaget finns de högsta gammelskogsvärdena i väster och söder, och området är tydligt påverkat av äldre huggningar. De äldre granarna är vanliga, men ej dominanta i trädskiktet. En gissning är att dagens gamla träd en gång i tiden har ratats vid genomhuggningar. Granlågor har börjat bildas, men det är inte i första hand de äldre träden som har fallit. De bärande naturvärdena utgörs av den ymniga förekomsten av lövträd.
Området ligger intill det planerade reservatet Vattenån, för vilket förhandling om ekonomisk ersättning pågår, och tanken är att göra ett gemensamt reservatsbeslut för de två områdena.
Vattendraget hyser en av landets mest skyddsvärda förekomster av flodpärlmussla, antalet är skattat till drygt 100 000 individer. Ån är ett av de mest naturlika vattendragen i länet. En åttondel av musslorna är kortare än 50 mm och det finns individer kortare än 20 mm, vilket anses indikera att musslor föryngrar sig om än inte i naturlig omfattning. I ån finns två dammar samt ett naturligt vattenfall, vilka utgör vandringshinder för öring.
Ån rinner från Vattensjön 320 möh ned till Dysjöån 202 möh. I centrala delen av området rinner ån genom ett myrområde, i övrigt kantas ån av skogsmark och några hyggen. Ån rinner genom storblockig mark och övre delarna av ån har aldrig flottledsrensats.
Området ligger i ett kärnområde för utter och i ån finns stensimpa samt många förorenings- och försurningskänsliga ryggradslösa organismer.
Skogen utgörs av blandbarrskog med mer grandominerade bestånd längs ån och lågt liggande partier. Området uppvisar tydliga spår av skogsbruk men skogen är dock ej genomgående trivial utan här och var finns äldre tallar, torrakor och ansamlingar av klenare död ved. Området är brandpräglat och med visst inslag av asp, sälg och björk. Av påträffade arter kan nämnas, skrovellav, doftticka, tallticka och guckusko. Längs ån växer niprör och myrull.
Ådelen av reservatet ingår i det europeiska Natura 2000-nätverket.
Stor-Gravbergets nordsluttning
Området utgörs av en nordsluttning på 285 till 410 möh, det vill säga ovan Högsta kustlinjen (HK), och domineras av morän. I området finns flera små myrar, och utgörs i övrigt av skogsmark. Berggrunden utgörs huvudsakligen av diabas och granit.
Nedre, norra delen av sluttningen utgörs av frisk-blöt mark med ekbräken, husmossa, hultbräken, harsyra, linnea, stenbär, kranshakmossa, kransrams - dvs lite frodigare.
Denna del domineras av klenare gran och tall. Tallöverståndare av någon nämnvärd ålder eller grovlek saknas praktiskt taget helt. Spritt i området finns äldre granar med högt ansatta, lite grövre grenar; gissningsvis är dessa träd 150(-200) år gamla. Dessa äldre träd finns även i små enstaka grupper. Sälg och asp, mest i klenare dimensioner förekommer mycket allmänt, och lunglav är mycket frekvent förekommande. I nordväst finns en del grov asp. Här och var förekommer även en del lite äldre vårtbjörk. Död ved förekommer btivis rikligt, framför allt i nordväst, i form av lövträd, gran (och tall) i klena dimensioner. Enstaka lite grövre (20-25 cm) granlågor med bland annat ullticka förekommer också. Gamla brända stubber finns spritt i området, medan brandljud i levande träd saknas så gott som helt.
Övre, södra delen av sluttningen är mer grandominerad jämfört med längre ned i sluttningen, och med ett stort inslag av asp. Fläckvis är skogen ganska grov och med äldre träd (150-200 år). Granlågor har börjat bildas, och äldre, mer nedbrutna sådana förekommer om än mycket sparsamt. Ett mycket litet antal tallöverståndare finns; 30-35 cm i brhdiam med grova, högt upphissad krona och grov bark. Mycket, mycket få och gamla tallågor finns också. Även denna del av sluttningen är av lågörtstyp med bl a harsyra och ekbräken.
Sammantaget finns de högsta gammelskogsvärdena i väster och söder, och området är tydligt påverkat av äldre huggningar. De äldre granarna är vanliga, men ej dominanta i trädskiktet. En gissning är att dagens gamla träd en gång i tiden har ratats vid genomhuggningar. Granlågor har börjat bildas, men det är inte i första hand de äldre träden som har fallit. De bärande naturvärdena utgörs av den ymniga förekomsten av lövträd.
Området ligger intill det planerade reservatet Vattenån, för vilket förhandling om ekonomisk ersättning pågår, och tanken är att göra ett gemensamt reservatsbeslut för de två områdena.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
263,36
Areal vatten (ha)
10,17
Areal land (ha)
310,60
Areal totalt (hektar)
320,83
(Logga in för att skriva en kommentar)
