Strönningsvik
Beskrivning
Sjön Strönningsvik, 1,5 mil öster om Skärplinge, är omgiven av ett komplex av extremrika till intermediära kärr, tallmossar och sumpskogar. Själva sjön är av kalkoligotrof typ med brunfärgat, ganska klart vatten och kalkavlagringar på botten och vegetation. Bottnen har konstaterats vara kalkrik rödbrun alggyttja. Sjön har en rik flora och fauna med bl.a. mellansträfse, gotlandsag, blodigel, citronfläckad kärrtrollslända och vissa år gölgroda. Storlom påträffas ibland. Sjön dräneras diffust genom myren mot söder, men ett grävt dike leder fram till myren.
Den viktigaste myrtypen i komplexet är de kalkhaltiga topogena kärren som huvudsakligen är mjukmattor av starr-brunmosstyp. Även lösbottnar och vassbevuxna gungflyn finns dock representerade. Över hela myren förekommer enstaka träd eller små dungar av lågvuxen tall, gran och björk. På tallmossepartierna dominerar fattiga vitmossarter, skvattram, hjortron och tuvull. Pors växer över hela myren. De fattigare kärren har ett bottenskikt av vitmossor och ett fältskikt med bl.a. vitag, kallgräs, flaskstarr och trådstarr. Rikkärret med extremrika partier har ett fältskiktet med bl.a. dvärglummer, tätört, slåtterblomma, majviva, axag, ag, nålstarr, taggstarr, ängsnycklar, sumpnycklar, gulyxne och myggblomster. I bottenskiktet finns knoppvitmossa, purpurvitmossa, guldspärrmossa, korvskorpionmossa, mässingsmossa och andra krokmossor. Bland mer eller mindre regelbundet häckande fåglar märks järpe, spillkråka, törnskata, trana, enkelbeckasin, skogssnäppa och drillsnäppa. Skräntärna och fiskgjuse ses ibland fiska i sjön.
Skogen som omger Strönningsvik med omgivande myrmarker är starkt påverkade skogsbruk. Likaså har skogsbruk bedrivits på fastmarksholmarna i myren som nu bär 70-årig tallskog med inslag av tallöverståndare av hög ålder. Närmast sjö och myr har dock skyddszoner lämnats och här förekommer äldre sumpskogar. I vissa delar är lövinslaget stort med al och björk. Även skogsmarken har en klar påverkan av kalk med ett högörtfältskikt med exempelvis skogsknipprot, skogsnycklar, nästrot och grönyxne. Ställvis förekommer rikligt med vindfällen.
Den viktigaste myrtypen i komplexet är de kalkhaltiga topogena kärren som huvudsakligen är mjukmattor av starr-brunmosstyp. Även lösbottnar och vassbevuxna gungflyn finns dock representerade. Över hela myren förekommer enstaka träd eller små dungar av lågvuxen tall, gran och björk. På tallmossepartierna dominerar fattiga vitmossarter, skvattram, hjortron och tuvull. Pors växer över hela myren. De fattigare kärren har ett bottenskikt av vitmossor och ett fältskikt med bl.a. vitag, kallgräs, flaskstarr och trådstarr. Rikkärret med extremrika partier har ett fältskiktet med bl.a. dvärglummer, tätört, slåtterblomma, majviva, axag, ag, nålstarr, taggstarr, ängsnycklar, sumpnycklar, gulyxne och myggblomster. I bottenskiktet finns knoppvitmossa, purpurvitmossa, guldspärrmossa, korvskorpionmossa, mässingsmossa och andra krokmossor. Bland mer eller mindre regelbundet häckande fåglar märks järpe, spillkråka, törnskata, trana, enkelbeckasin, skogssnäppa och drillsnäppa. Skräntärna och fiskgjuse ses ibland fiska i sjön.
Skogen som omger Strönningsvik med omgivande myrmarker är starkt påverkade skogsbruk. Likaså har skogsbruk bedrivits på fastmarksholmarna i myren som nu bär 70-årig tallskog med inslag av tallöverståndare av hög ålder. Närmast sjö och myr har dock skyddszoner lämnats och här förekommer äldre sumpskogar. I vissa delar är lövinslaget stort med al och björk. Även skogsmarken har en klar påverkan av kalk med ett högörtfältskikt med exempelvis skogsknipprot, skogsnycklar, nästrot och grönyxne. Ställvis förekommer rikligt med vindfällen.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Uppsala län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
17,96
Areal vatten (ha)
7,25
Areal land (ha)
36,46
Areal totalt (hektar)
43,65
(Logga in för att skriva en kommentar)
