Brattiken
Beskrivning
Områdesbeskrivning
Brattiken ligger på södra sidan av Umeälvens dalgång ca 5 km sydväst om Umnäs. Området består av lågfjället Brattiken och dess skogsklädda sluttningar samt Gardfjällets nordostvända skogsklädda sluttningar. I reservatet ingår även Fjällmyran, ett stort myrkomplex norr om Gardfjället.
Gardfjällets sluttning är brant i de sydvästra delarna och flackar sedan ut ordentligt ned mot Fjällmyran. De brantare partierna har rörligt markvattnet med en del små källflöden. I de flackare delarna dominerar fuktig mark och myrmark med inslag av torrbackar. Brattikens sluttningar är branta med småberg och bäckar, varav en med vattenfall och ravinkaraktär i det övre loppet. I de brantare partierna finns en serie stup och etager som lämpar sig väl för rovfåglar.
Granskogen nedanför branterna är högvuxen och av högörtstyp. Den innehåller rikligt med urskogsstrukturer som mycket gamla träd, torrträd och lågor. I anslutning till myrmarkerna är skogen mer lågproduktiv. Området är artrikt och hyser många hotade vedsvampar, lavar och mossor.
Friluftsliv
Reservatet nås enklast via någon av lederna som passerar området. Den statliga sommar- och vinterleden mellan Forsmark och Matsdal passerar genom reservatets västra del och vidare upp på Gardfjället. Lappstugan, som ligger utmed leden, fungerar som rastskydd och står alltid öppen. I stugan finns köksutrustning och ved. En skoterled från Umnäs passerar över Fjällmyran och vidare upp mot Gardfjället, där den ansluter till den statliga leden.
Från den statliga leden kan den som vill vika av mot lågfjället Brattiken, vars topp (914 m ö h) bjuder på en vacker utsikt i alla fyra vädersträck.
Det går även att ta sig in i området från väg E12 över bron vid Forsmark mot Hällnäs, via den skogsbilväg som går mellan Brattikens sydostbranter och Fjällmyran i nordost-sydv
Kulturhistoria
Områdets har använts som renbetesland under lång tid. På platsen där Lappstugan ligger fanns från början ett sameviste. I början av 1800-talet utgjordes vistet av två kåtor, en stolpbod och en vret eller mjölkfålla byggd av upprättstående björkstockar. Vistet beboddes av Sjul Sjulsson och Jan Ohlsson med familj. Tillsammans hade de ca 180 renar i området.
Vistet verkar ha varit mer eller mindre permanent bebott under hela 1800-talet. År 1883 lät Jan Ohlssons sonson Nils Olofsson och hans hustru Anna Maja bygga en stuga på platsen. Den har fått namnet Lappstugan och beboddes av paret fram till 1916. Därefter har stugan varit obebodd, men den har alltid stått öppen och använts som nattlogi av jägare och vandrare. Lappstugan är idag renoverad och ägs av Naturvårdsverket.
De tydligaste spåren efter samernas renskötsel är stubbar efter hänglavsbärande träd vilka fällts för att göra lavarna åtkomliga för renarna. Totalt sett har dock dessa avverkningar haft relativt liten påverkan på skogsekosystemet.
Brattikens hänglavsskogar är fortfarande av stort intresse för rennäringen.
Brattiken ligger på södra sidan av Umeälvens dalgång ca 5 km sydväst om Umnäs. Området består av lågfjället Brattiken och dess skogsklädda sluttningar samt Gardfjällets nordostvända skogsklädda sluttningar. I reservatet ingår även Fjällmyran, ett stort myrkomplex norr om Gardfjället.
Gardfjällets sluttning är brant i de sydvästra delarna och flackar sedan ut ordentligt ned mot Fjällmyran. De brantare partierna har rörligt markvattnet med en del små källflöden. I de flackare delarna dominerar fuktig mark och myrmark med inslag av torrbackar. Brattikens sluttningar är branta med småberg och bäckar, varav en med vattenfall och ravinkaraktär i det övre loppet. I de brantare partierna finns en serie stup och etager som lämpar sig väl för rovfåglar.
Granskogen nedanför branterna är högvuxen och av högörtstyp. Den innehåller rikligt med urskogsstrukturer som mycket gamla träd, torrträd och lågor. I anslutning till myrmarkerna är skogen mer lågproduktiv. Området är artrikt och hyser många hotade vedsvampar, lavar och mossor.
Friluftsliv
Reservatet nås enklast via någon av lederna som passerar området. Den statliga sommar- och vinterleden mellan Forsmark och Matsdal passerar genom reservatets västra del och vidare upp på Gardfjället. Lappstugan, som ligger utmed leden, fungerar som rastskydd och står alltid öppen. I stugan finns köksutrustning och ved. En skoterled från Umnäs passerar över Fjällmyran och vidare upp mot Gardfjället, där den ansluter till den statliga leden.
Från den statliga leden kan den som vill vika av mot lågfjället Brattiken, vars topp (914 m ö h) bjuder på en vacker utsikt i alla fyra vädersträck.
Det går även att ta sig in i området från väg E12 över bron vid Forsmark mot Hällnäs, via den skogsbilväg som går mellan Brattikens sydostbranter och Fjällmyran i nordost-sydv
Kulturhistoria
Områdets har använts som renbetesland under lång tid. På platsen där Lappstugan ligger fanns från början ett sameviste. I början av 1800-talet utgjordes vistet av två kåtor, en stolpbod och en vret eller mjölkfålla byggd av upprättstående björkstockar. Vistet beboddes av Sjul Sjulsson och Jan Ohlsson med familj. Tillsammans hade de ca 180 renar i området.
Vistet verkar ha varit mer eller mindre permanent bebott under hela 1800-talet. År 1883 lät Jan Ohlssons sonson Nils Olofsson och hans hustru Anna Maja bygga en stuga på platsen. Den har fått namnet Lappstugan och beboddes av paret fram till 1916. Därefter har stugan varit obebodd, men den har alltid stått öppen och använts som nattlogi av jägare och vandrare. Lappstugan är idag renoverad och ägs av Naturvårdsverket.
De tydligaste spåren efter samernas renskötsel är stubbar efter hänglavsbärande träd vilka fällts för att göra lavarna åtkomliga för renarna. Totalt sett har dock dessa avverkningar haft relativt liten påverkan på skogsekosystemet.
Brattikens hänglavsskogar är fortfarande av stort intresse för rennäringen.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Västerbottens län
IUCN-kategorisering
Ib, Vildmarksområde (Wilderness Area)
Areal skog (ha)
1 451,14
Areal vatten (ha)
2,02
Areal land (ha)
2 494,97
Areal totalt (hektar)
2 497,10
(Logga in för att skriva en kommentar)
