Blisterberget
Beskrivning
Blisterberget ligger ca 5 km nordväst om byn Lauker och sträcker sig upp till 555 meter över havet. Detta är långt ovanför den Högsta kustlinjen i denna del av landet. Hela bergets form styrs av berggrunden, som i huvudsak utgörs av granit, och endast tunna jordlager bestående av morän förekommer, då företrädesvis mot väster. Berg i dagen syns på toppen och i den övre delen av de branta sluttningarna. Talusbranter, med stora mängder frostsprängda block, finns längs hela södra och östra sidan av berget. Markvegetationen är i huvudsak av blåbärs- och lingonristyp med inslag av lågörter, bl. a. nattviol. Skogen är skiktad, har relativt hög beståndsålder och utgörs av olika typer av naturskogar.
Över hela den branta sydsluttningen växer en lövrik och stamtät barrskog som vuxit upp efter en skogsbrand som ägde rum för cirka 180 år sedan. Spår efter skogsbranden förekommer i form av kolade högstubbar och brandljud i överståndare. Inslaget av lövträd utgörs främst av björk men både asp och sälg förekommer rikligt.
Trots att skogen bär spår efter viss äldre påverkan finns det bitvis kvar gott om gamla och grova överståndare av tall. Det förekommer gott om död ved, främst rötbrutna lågor men även döda stående träd, vindfällen och högstubbar. Ett antal anmärkningsvärda arter har påträffats på den döda veden, t. ex. doftskinn, lappticka, gränsticka och dvärgbägarlav.
Toppartiet utgörs av urskogsartad granskog som tydligt karaktäriseras av höjdläget. Ner över norra sluttningen växlar skogen mellan lövrik barrblandskog, likt den i sydsluttningen, och orörd tallbränna. Där gran dominerar trädslagssammansättningen är träden vanligen rikt draperade av hänglavar, då främst av garnlav, och tillgången på död ved i olika former är riklig. Här finns rödlistade arter som t. ex. rosenticka och det finns gott om spår efter den tretåiga hackspettens födosök. I nordväst utgör ett mindre parti av barrblandskogen utvecklingsmark som tidigare varit utsatt för svag plockhuggning.
Över hela den branta sydsluttningen växer en lövrik och stamtät barrskog som vuxit upp efter en skogsbrand som ägde rum för cirka 180 år sedan. Spår efter skogsbranden förekommer i form av kolade högstubbar och brandljud i överståndare. Inslaget av lövträd utgörs främst av björk men både asp och sälg förekommer rikligt.
Trots att skogen bär spår efter viss äldre påverkan finns det bitvis kvar gott om gamla och grova överståndare av tall. Det förekommer gott om död ved, främst rötbrutna lågor men även döda stående träd, vindfällen och högstubbar. Ett antal anmärkningsvärda arter har påträffats på den döda veden, t. ex. doftskinn, lappticka, gränsticka och dvärgbägarlav.
Toppartiet utgörs av urskogsartad granskog som tydligt karaktäriseras av höjdläget. Ner över norra sluttningen växlar skogen mellan lövrik barrblandskog, likt den i sydsluttningen, och orörd tallbränna. Där gran dominerar trädslagssammansättningen är träden vanligen rikt draperade av hänglavar, då främst av garnlav, och tillgången på död ved i olika former är riklig. Här finns rödlistade arter som t. ex. rosenticka och det finns gott om spår efter den tretåiga hackspettens födosök. I nordväst utgör ett mindre parti av barrblandskogen utvecklingsmark som tidigare varit utsatt för svag plockhuggning.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Norrbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
99,15
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
123,34
Areal totalt (hektar)
123,29
(Logga in för att skriva en kommentar)
