Knapptorp
Beskrivning
Kalkbarrskog på urbergskalk i lång västsluttning som på sina ställen också är källpåverkad och influeras av rörligt markvatten. Skogen är på de allra flesta håll äldre och domineras av gran som på sina ställen uppvisar imponerande grovlek och trädlängder. Där finns också inslag av äldre spärrgrenig (ibland rejält grov) tall. Både ädla och ordinära lövträd förekommer insprängt men är även dominerande i vissa låglänta fuktiga partier där främst inslaget av gråal och ask är stort.
Fältskiktet är rikt med karaktärsarter som exempelvis blåsippa, smultron, violer och vispstarr. Även orkideèr som tvåblad och skogsknipprot växer i området. Klen död ved liksom grova lågor av lövträd, tall och gran finns spridda runt om området.
Skogen är i igenväxningsfas efter att tidigare präglats av en öppnare betad skogstyp. Kor ombesörjde detta ända in på början av 1970-talet. Torkade eneträd i idag dunkel granskog påminner om de forna skogsbetenas ljusöppnare skog.
Flera rännilar/diken löper i öst-västlig riktning nedför sluttningen och ansluter till Knapptorpsbäcken i områdets västra, lägst liggande, del. Bäcken skär i nordväst genom kalkberggrunden och små vattenfall bildas på vattnets färd genom ett gammalt kalkbrott. I och i direkt anslutning till brottet växer grov gran och i den skyddade miljön med hög luftfuktighet finns en rik mossflora på lodytorna av urbergskalk.
Exempel på signal- och rödlistade arter som är påträffade inom området: tibast, blåsippa, ormbär, gammelgranslav, långfliksmossa, skogsknipprot, tvåblad, svart trolldruva, gul taggsvamp, svavelriska, grov fjädermossa, platt fjädermossa, kruskalkmossa mfl.
Ett mindre antal kolbottnar finns inom objektet liksom lämningar av ett äldre kalkbrott och en äldre kalkugn i norra delen. Lakärret är ett litet torpställe som mer eller mindre står öde. En gammal smal forväg slingrar dit genom granskogen. Torpstället hade sina sista permanenta innevänare vid tiden för andra världskrigets slut.
En plats med gammal tradition är den kallkälla, Björnkällan; som mynnar upp i dalsvackan vid områdets högläntare omgivningar.
Fältskiktet är rikt med karaktärsarter som exempelvis blåsippa, smultron, violer och vispstarr. Även orkideèr som tvåblad och skogsknipprot växer i området. Klen död ved liksom grova lågor av lövträd, tall och gran finns spridda runt om området.
Skogen är i igenväxningsfas efter att tidigare präglats av en öppnare betad skogstyp. Kor ombesörjde detta ända in på början av 1970-talet. Torkade eneträd i idag dunkel granskog påminner om de forna skogsbetenas ljusöppnare skog.
Flera rännilar/diken löper i öst-västlig riktning nedför sluttningen och ansluter till Knapptorpsbäcken i områdets västra, lägst liggande, del. Bäcken skär i nordväst genom kalkberggrunden och små vattenfall bildas på vattnets färd genom ett gammalt kalkbrott. I och i direkt anslutning till brottet växer grov gran och i den skyddade miljön med hög luftfuktighet finns en rik mossflora på lodytorna av urbergskalk.
Exempel på signal- och rödlistade arter som är påträffade inom området: tibast, blåsippa, ormbär, gammelgranslav, långfliksmossa, skogsknipprot, tvåblad, svart trolldruva, gul taggsvamp, svavelriska, grov fjädermossa, platt fjädermossa, kruskalkmossa mfl.
Ett mindre antal kolbottnar finns inom objektet liksom lämningar av ett äldre kalkbrott och en äldre kalkugn i norra delen. Lakärret är ett litet torpställe som mer eller mindre står öde. En gammal smal forväg slingrar dit genom granskogen. Torpstället hade sina sista permanenta innevänare vid tiden för andra världskrigets slut.
En plats med gammal tradition är den kallkälla, Björnkällan; som mynnar upp i dalsvackan vid områdets högläntare omgivningar.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Örebro län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
19,22
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
19,44
Areal totalt (hektar)
19,44
(Logga in för att skriva en kommentar)
