Sollumsåns dalgång
Beskrivning
Sollumsån är ett av Göta älvs större biflöden. Ån är en karakteristisk och värdefull del av Göta älvs dalgång genom att den bitvis skär sig djupt ner i omgivande terräng och där bildar en brant, huvudsakligen skogsklädd ravin, som utgör ett vackert inslag i det omgivande jordbrukslandskapet.
Skogen kring ån utgörs huvudsakligen av löv- och blandskog. Lövskogarna har förr varit betade och något öppnare. Härom vittnar bland annat grova ekar som numera står invuxna i tätare vegetation. Synliga spår av skogsbruk saknas och framförallt i det nedre området är förekomsten av död ved god. De äldre träden, grenar och stammar som hänger över vattendraget, block och stenar samt öppen, fuktig och lerig mark vid ån har gett upphov till en rik flora av framför allt mossor med flera rödlistade arter, men även kärlväxter, svampar och lavar. Utmed flera sträckor, såväl i öster som väster, utgörs åns omgivning av hävdad betesmark av delvis god kvalitet och lång kontinuitet.
Sollumsån och dess omgivningar är även en viktig miljö för många djur. Inte minst är lövskogens fågelliv rikt med många sångare och andra småfåglar. Bland de riktiga rariteterna i reservatet hör häckande par av mindre hackspett och kungsfiskare.
Vattendraget kännetecknas av varierande strömförhållanden med flera forsar och fall. Vattnet är relativt klart och näringsfattigt. Ån hyser höga naturvärden med förekomst av flera ovanliga och hotade arter, bland annat lax, havsöring och stensimpa. Sollumsån har ett av de mest skyddsvärda flodpärlmusslebestånden i länet, främst för att det fortfarande uppvisar en god reproduktion. Beståndet uppskattas till ca 60 000 exemplar och återfinns främst i det övre delområdet.
Lövskogen har stor betydelse för fiskar och andra arter i vattnet. Genom trädens skugga bibehålls en sval temperatur i vattnet vilket bland annat lax och havsöring är beroende av. Grenar och stammar som ligger ute i vattnet och grova trädrötter i strandkanten skapar goda ståndplatser för fisk. Löv och insekter från träden som faller ner i vattnet är också viktig näring för de organismer som lever i vattnet.
Den fuktiga miljön är viktig för många groddjur. Här finns både små grunda lekvatten och lämpliga uppväxtmiljöer med gamla grenar och murken ved där dessa djur kan finna föda och övervintra. Bävern fäller träd i och vid ån och skapar därmed variation och strukturer som är av betydelse för många andra arter.
Ån var utsatt för ett visst försurningstryck fram till slutet av 1970-talet, då kalkning påbörjades inom avrinningsområdet. Sedan dess har vattenkvaliteten i ån varit god, vilket bland annat är nödvändigt för att säkra flodpärlmusslebeståndet långsiktigt.
Skogen kring ån utgörs huvudsakligen av löv- och blandskog. Lövskogarna har förr varit betade och något öppnare. Härom vittnar bland annat grova ekar som numera står invuxna i tätare vegetation. Synliga spår av skogsbruk saknas och framförallt i det nedre området är förekomsten av död ved god. De äldre träden, grenar och stammar som hänger över vattendraget, block och stenar samt öppen, fuktig och lerig mark vid ån har gett upphov till en rik flora av framför allt mossor med flera rödlistade arter, men även kärlväxter, svampar och lavar. Utmed flera sträckor, såväl i öster som väster, utgörs åns omgivning av hävdad betesmark av delvis god kvalitet och lång kontinuitet.
Sollumsån och dess omgivningar är även en viktig miljö för många djur. Inte minst är lövskogens fågelliv rikt med många sångare och andra småfåglar. Bland de riktiga rariteterna i reservatet hör häckande par av mindre hackspett och kungsfiskare.
Vattendraget kännetecknas av varierande strömförhållanden med flera forsar och fall. Vattnet är relativt klart och näringsfattigt. Ån hyser höga naturvärden med förekomst av flera ovanliga och hotade arter, bland annat lax, havsöring och stensimpa. Sollumsån har ett av de mest skyddsvärda flodpärlmusslebestånden i länet, främst för att det fortfarande uppvisar en god reproduktion. Beståndet uppskattas till ca 60 000 exemplar och återfinns främst i det övre delområdet.
Lövskogen har stor betydelse för fiskar och andra arter i vattnet. Genom trädens skugga bibehålls en sval temperatur i vattnet vilket bland annat lax och havsöring är beroende av. Grenar och stammar som ligger ute i vattnet och grova trädrötter i strandkanten skapar goda ståndplatser för fisk. Löv och insekter från träden som faller ner i vattnet är också viktig näring för de organismer som lever i vattnet.
Den fuktiga miljön är viktig för många groddjur. Här finns både små grunda lekvatten och lämpliga uppväxtmiljöer med gamla grenar och murken ved där dessa djur kan finna föda och övervintra. Bävern fäller träd i och vid ån och skapar därmed variation och strukturer som är av betydelse för många andra arter.
Ån var utsatt för ett visst försurningstryck fram till slutet av 1970-talet, då kalkning påbörjades inom avrinningsområdet. Sedan dess har vattenkvaliteten i ån varit god, vilket bland annat är nödvändigt för att säkra flodpärlmusslebeståndet långsiktigt.
Länk
Förvaltare
Västkuststiftelsen
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
24,97
Areal vatten (ha)
1,41
Areal land (ha)
29,66
Areal totalt (hektar)
31,02
(Logga in för att skriva en kommentar)