Hippatj
Beskrivning
Hippatj är beläget i östligaste kanten av Gällivare kommun, ca 7 km sydväst om Lansjärv, och utgörs av ett större granskogs-, myr- och sumpskogsområde som sluttar mot nordost. Höjden ligger på ca 230 m ö h längst i söder och ca 150 m ö h längst i norr. I öster reser sig det branta lilla berget Stor-Hippatj (255 m ö h) upp över myr- och sumpmarkerna. Berggrunden i reservatet består till stor del av intrusiva sura- till intermediära bergarter.
Den nordöstra delen av området omfattar delar av en större myr som har högsta naturvärdesklass i Länsstyrelsens våtmarksinventering. Området karakteriseras av lövrika granskogar som till stor del är försumpade. Vegetationen varierar från friska rismarker till fuktigare mark med starr, fräken och låga örter. Längs bäckdrågen finns partier med ormbunksvegetation med bl.a. strutbräken. Det vanligaste lövträdet är björk, som ofta har grova dimensioner, men i några partier i framförallt norra delen av reservatet är det istället grova aspar och gamla sälgar som dominerar. På sälg förekommer den ovanliga och vackert gröna lunglaven, liksom vedsvampen doftticka.
Mängden död ved varierar från måttlig till riklig, främst i form av torrträd och lågor av björk och gran. På gamla skrovliga granar förekommer den lilla och sällsynta vedsvampen gammelgranskål. De fuktiga granskogsmiljöerna till trots finns spår efter brand i området, vilka främst utgörs av brandljud i gamla björkar men även i gran.
I reservatets nordöstra flik ligger berget Stor-Hippatj med sina två toppar, vars steniga och klippiga sluttningar domineras av 120-150 årig björk- och asprik tallskog uppkommen efter en skogsbrand under andra halvan av 1800-talet. Flera äldre tallar bär spår av branden i form av brandljud, och kring den sydliga toppen finns riktigt gamla tallar, särskilt i de branta sluttningarna. Området kring den nordliga toppen är påverkat av äldre plockhuggningar vilket bitvis gett upphov till klenare lövträd samt mindre, restskogsartade partier med bukettbjörk och klenare granskog. Kring den sydliga toppen är inslaget av häll- och blockmarker hög vilket ger en milsvid utsikt. Mellan bergstopparna finns en ravinliknande dal med branta, klippiga sidor och en långsmal myr i botten.
Södra delen av reservatet består av Hippatjmyran. Härifrån leder ett örtrikt bäckdråg med fräken och högvuxna ormbunksväxter mot sydost. Längs bäcken finns det rikligt med både liggande och stående död ved av gran och björk.
Den nordöstra delen av området omfattar delar av en större myr som har högsta naturvärdesklass i Länsstyrelsens våtmarksinventering. Området karakteriseras av lövrika granskogar som till stor del är försumpade. Vegetationen varierar från friska rismarker till fuktigare mark med starr, fräken och låga örter. Längs bäckdrågen finns partier med ormbunksvegetation med bl.a. strutbräken. Det vanligaste lövträdet är björk, som ofta har grova dimensioner, men i några partier i framförallt norra delen av reservatet är det istället grova aspar och gamla sälgar som dominerar. På sälg förekommer den ovanliga och vackert gröna lunglaven, liksom vedsvampen doftticka.
Mängden död ved varierar från måttlig till riklig, främst i form av torrträd och lågor av björk och gran. På gamla skrovliga granar förekommer den lilla och sällsynta vedsvampen gammelgranskål. De fuktiga granskogsmiljöerna till trots finns spår efter brand i området, vilka främst utgörs av brandljud i gamla björkar men även i gran.
I reservatets nordöstra flik ligger berget Stor-Hippatj med sina två toppar, vars steniga och klippiga sluttningar domineras av 120-150 årig björk- och asprik tallskog uppkommen efter en skogsbrand under andra halvan av 1800-talet. Flera äldre tallar bär spår av branden i form av brandljud, och kring den sydliga toppen finns riktigt gamla tallar, särskilt i de branta sluttningarna. Området kring den nordliga toppen är påverkat av äldre plockhuggningar vilket bitvis gett upphov till klenare lövträd samt mindre, restskogsartade partier med bukettbjörk och klenare granskog. Kring den sydliga toppen är inslaget av häll- och blockmarker hög vilket ger en milsvid utsikt. Mellan bergstopparna finns en ravinliknande dal med branta, klippiga sidor och en långsmal myr i botten.
Södra delen av reservatet består av Hippatjmyran. Härifrån leder ett örtrikt bäckdråg med fräken och högvuxna ormbunksväxter mot sydost. Längs bäcken finns det rikligt med både liggande och stående död ved av gran och björk.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Norrbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
517,10
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
729,68
Areal totalt (hektar)
729,73
(Logga in för att skriva en kommentar)
