Hotagen
Beskrivning
Utökningsområde i nordost
Området, som är 2375 hektar stort, ligger främst i Krokoms kommun och delvis i Strömsunds kommun, och består av Gräsfjället samt en del av Stenfjällets nord- och östsluttning. Utökningsområdet ligger i direkt anslutning till den nordostliga delen av det befintliga naturreservatet Hotagen. Området sträcker sig cirka åtta och en halv kilometer, från västra sidan av Lill-Stensjön i väster till Gräsfjällets östra sida i öster. Högsta och lägsta punkt är 740 meter respektive 470 meter över havet. Den nordöstra delen av området utgörs av oregelbundet kuperad terräng med Gräsfjället och Susendalsklumpen som högsta punkter. Landskapet innehåller en mosaik av myrmarker, tjärnar och gammal granskog med en del inslag av gammal tall och lövträd. Lövträdsinslaget består främst av björk, grova björkar i den lägre terrängen och mer fjällbjörkskaraktär i den högre terrängen, samt enstaka aspar och sälgar. Området är bitvis påverkad av plock- och dimensionshuggning vilket leder till att tillgången till, och grovleken på, död ved varierar från måttligt till lokalt rikligt. I området finns brandspår i form av brandljud på gamla tallar och kolad ved. Rödlistade arter som hittats i området är till exempel ostticka (Skeletocutis odora, sårbar; VU), mörk blåslav (Hypogymnia austerodes, VU), kötticka (Leptoporus mollis, nära hotad; NT) samt fåglar som lappmes (Poecile cinctus, VU) och spillkråka (Dryocopus martius, NT).
I den mer sydliga och västra delen av området, utmed Stenfjällets nordsluttning och runt Lill-Stensjön, har skogen till stora delar urskogskaraktär och ger intryck av orördhet. Skogen är näringsrik och består av gamla, grova och högväxta träd, framför allt granar men också en del tallar och björkar. I den högre terrängen är björkarna mer av fjällbjörkskaraktär. Även Stenfjällets östra sluttning har liknande struktur och karaktär men med lite mer inslag av asp och sälg. Skogen utmed Stenfjällets sluttningar är ofta örtrik, med både lågört och högörtsinslag. Rödlistade arter som hittats i området är till exempel norsk näverlav (Platismatia norvegica, VU), gammelgransskål (Pseudographis pinicola, NT) och rynkskinn (Phlebia centrifuga, VU). Inom utökningsområdet i nordost finns artrika sjöar och vattendrag där till exempel uttern (Lutra lutra; fridlyst, NT) har ett kärnområde.
Utökningsområde i sydost
Området, som är 134 hektar stort, är beläget cirka två kilometer norr om sjön Finnvattnet i Strömsunds kommun och ligger i direkt anslutning till den östliga delen av det befintliga naturreservatet Hotagen. Området utgörs av Finnvattshöjdernas branta östsluttning och höjden går från 625 ner till 525 meter över havet.
Området består av hänglavsrik och näringsrik barrnaturskog med höga, grova granar samt en del tall och lövträdsinslag, främst björk, men också en del asp och sälg. Tillgången på död ved varierar, men är bitvis riklig. Nerför sluttningen rinner ett flertal bäckar som bidrar till hög mark- och luftfuktighet inom området. Bäckarna kantas av nordisk stormhatt, torta och grova granlågor. Markskiktet består i huvudsak av blåbärsris, lågört och ormbunkar av olika slag. Rödlistade arter som hittats i området är till exempel skrovellav (Lobaria scrobiculata, NT), harticka (Onnia leporina, NT) och ullticka (Phellinus ferrugineofuscus, NT).
Rennäring, friluftsliv och fornlämningar
Det nordöstra utökningsområdet ingår delvis i kärnområde för renskötsel. Utökningsområdena hör till Jijnjevaerie sameby men en del av det nordöstra området ingår även i Raedtievaerie samebys totala renbetesland.
De nya delarna av Hotagen naturreservatet ligger naturskönt
och går att nå genom vandring från ett flertal entréer till det ursprungliga naturreservatet Hotagen. Utökningsområdenas mångfald av olika naturtyper gör det till ett intressant besöksområde. Områdena innehåller inte några kända forn- eller kulturlämningar. Detta är emellertid en osäker uppgift då området är bristfälligt inventerat.
Området, som är 2375 hektar stort, ligger främst i Krokoms kommun och delvis i Strömsunds kommun, och består av Gräsfjället samt en del av Stenfjällets nord- och östsluttning. Utökningsområdet ligger i direkt anslutning till den nordostliga delen av det befintliga naturreservatet Hotagen. Området sträcker sig cirka åtta och en halv kilometer, från västra sidan av Lill-Stensjön i väster till Gräsfjällets östra sida i öster. Högsta och lägsta punkt är 740 meter respektive 470 meter över havet. Den nordöstra delen av området utgörs av oregelbundet kuperad terräng med Gräsfjället och Susendalsklumpen som högsta punkter. Landskapet innehåller en mosaik av myrmarker, tjärnar och gammal granskog med en del inslag av gammal tall och lövträd. Lövträdsinslaget består främst av björk, grova björkar i den lägre terrängen och mer fjällbjörkskaraktär i den högre terrängen, samt enstaka aspar och sälgar. Området är bitvis påverkad av plock- och dimensionshuggning vilket leder till att tillgången till, och grovleken på, död ved varierar från måttligt till lokalt rikligt. I området finns brandspår i form av brandljud på gamla tallar och kolad ved. Rödlistade arter som hittats i området är till exempel ostticka (Skeletocutis odora, sårbar; VU), mörk blåslav (Hypogymnia austerodes, VU), kötticka (Leptoporus mollis, nära hotad; NT) samt fåglar som lappmes (Poecile cinctus, VU) och spillkråka (Dryocopus martius, NT).
I den mer sydliga och västra delen av området, utmed Stenfjällets nordsluttning och runt Lill-Stensjön, har skogen till stora delar urskogskaraktär och ger intryck av orördhet. Skogen är näringsrik och består av gamla, grova och högväxta träd, framför allt granar men också en del tallar och björkar. I den högre terrängen är björkarna mer av fjällbjörkskaraktär. Även Stenfjällets östra sluttning har liknande struktur och karaktär men med lite mer inslag av asp och sälg. Skogen utmed Stenfjällets sluttningar är ofta örtrik, med både lågört och högörtsinslag. Rödlistade arter som hittats i området är till exempel norsk näverlav (Platismatia norvegica, VU), gammelgransskål (Pseudographis pinicola, NT) och rynkskinn (Phlebia centrifuga, VU). Inom utökningsområdet i nordost finns artrika sjöar och vattendrag där till exempel uttern (Lutra lutra; fridlyst, NT) har ett kärnområde.
Utökningsområde i sydost
Området, som är 134 hektar stort, är beläget cirka två kilometer norr om sjön Finnvattnet i Strömsunds kommun och ligger i direkt anslutning till den östliga delen av det befintliga naturreservatet Hotagen. Området utgörs av Finnvattshöjdernas branta östsluttning och höjden går från 625 ner till 525 meter över havet.
Området består av hänglavsrik och näringsrik barrnaturskog med höga, grova granar samt en del tall och lövträdsinslag, främst björk, men också en del asp och sälg. Tillgången på död ved varierar, men är bitvis riklig. Nerför sluttningen rinner ett flertal bäckar som bidrar till hög mark- och luftfuktighet inom området. Bäckarna kantas av nordisk stormhatt, torta och grova granlågor. Markskiktet består i huvudsak av blåbärsris, lågört och ormbunkar av olika slag. Rödlistade arter som hittats i området är till exempel skrovellav (Lobaria scrobiculata, NT), harticka (Onnia leporina, NT) och ullticka (Phellinus ferrugineofuscus, NT).
Rennäring, friluftsliv och fornlämningar
Det nordöstra utökningsområdet ingår delvis i kärnområde för renskötsel. Utökningsområdena hör till Jijnjevaerie sameby men en del av det nordöstra området ingår även i Raedtievaerie samebys totala renbetesland.
De nya delarna av Hotagen naturreservatet ligger naturskönt
och går att nå genom vandring från ett flertal entréer till det ursprungliga naturreservatet Hotagen. Utökningsområdenas mångfald av olika naturtyper gör det till ett intressant besöksområde. Områdena innehåller inte några kända forn- eller kulturlämningar. Detta är emellertid en osäker uppgift då området är bristfälligt inventerat.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Jämtlands län
IUCN-kategorisering
Ib, Vildmarksområde (Wilderness Area)
Areal skog (ha)
23 765,47
Areal vatten (ha)
5 536,67
Areal land (ha)
110 323,97
Areal totalt (hektar)
115 860,53
(Logga in för att skriva en kommentar)
