Skallflohålen
Beskrivning
Ett område beläget cirka 500 meter från Ammerån cirka 8.5 km NV om Skyttmon.
Objektet utgörs av en mix av kalkbarrskog och högörtsskog med ett fältskikt dominerat av nordisk stormhatt, kärrfibbla, skogsnäva, älgört m.fl. Kalkindikatorerna blåsippa, trolldruva finbräken, underviol, vårärt, kransrams, tibast, skogsvicker, skogstry samt guckusko förekommer spritt inom området. Bland kalkindikatorerna är det finbräken som har den största förekomsten med stora täckande mattor här och var. Fläckvis finns även förekomst av kranshakmossa. Trädslagsfördelningen med avseende på tall, gran och löv är 20-80-0. Merparten av tallen finns i områdets norra del men den finns även spridd i större delen av objektet och här och var finns rena, mindre tallbestånd. En åldersbestämd gran uppvisade 160 årsringar.
I den norra delen finns både naturlig bäck men även diken. Lövandelen är låg och det som finns är enstaka förekomster av björk. På grund av den höga boniteten är skogen välbestockad och med relativt höga virkesvolymer trots gallringar i sen tid. Äldre körvägar finns här och var som bevis på tidigare huggningar. Dessa huggningar har även bidragit till att mängden död ved är relativt låg i dagsläget. Virkesvolymen är uppskattad till cirka 230 m³sk/ha men bestånd med högre volymer finns. Inom området går ett flertal fuktstråk där kalk- och högörtsarter dominerar. Hänglavsförekomsten är i allmänhet låg. Hydrologin är störd på grund av olika dikningsföretag men den sluttande marken och det rörliga markvattnet kompenserar i viss mån detta.
Även om området har låg andel död ved är den högbonitära skogen och inslaget av kalkbarrskog högt prioriterad inom det formella skyddet. Den höga tillväxten innebär en kortare leveranstid av död ved än andra jämförbara granobjekt.
Området har brunnit och detta kan ses i ett flertal kolade stubbar med brandljud.
Någon systematisk artinventering har inte gjorts i området.
Förvaltningsinriktning
I huvudsak ska området ska lämnas för fri utveckling. En pluggning av diken kan dock behöva göras för att återställa hydrologin. Då mängden död ved är relativt låg kan eventuellt tillskapande av död bli aktuell.
Länsstyrelsens bedömning
Stor andel av området representeras av skog med hög bonitet vilket är en prioriterad skogstyp inom den ¿Nationella strategin för formellt skydd av skog¿. Objektet har stor potential att på relativt kort tid generera ännu högre naturvärden på grund av den höga tillväxten. Det är länsstyrelsens bedömning att bevarandet av områdets höga naturvärden inte går att förena med ett modernt skogsbruk. Det är därför angeläget att området får ett formellt skydd i form av naturreservat.
Objektet utgörs av en mix av kalkbarrskog och högörtsskog med ett fältskikt dominerat av nordisk stormhatt, kärrfibbla, skogsnäva, älgört m.fl. Kalkindikatorerna blåsippa, trolldruva finbräken, underviol, vårärt, kransrams, tibast, skogsvicker, skogstry samt guckusko förekommer spritt inom området. Bland kalkindikatorerna är det finbräken som har den största förekomsten med stora täckande mattor här och var. Fläckvis finns även förekomst av kranshakmossa. Trädslagsfördelningen med avseende på tall, gran och löv är 20-80-0. Merparten av tallen finns i områdets norra del men den finns även spridd i större delen av objektet och här och var finns rena, mindre tallbestånd. En åldersbestämd gran uppvisade 160 årsringar.
I den norra delen finns både naturlig bäck men även diken. Lövandelen är låg och det som finns är enstaka förekomster av björk. På grund av den höga boniteten är skogen välbestockad och med relativt höga virkesvolymer trots gallringar i sen tid. Äldre körvägar finns här och var som bevis på tidigare huggningar. Dessa huggningar har även bidragit till att mängden död ved är relativt låg i dagsläget. Virkesvolymen är uppskattad till cirka 230 m³sk/ha men bestånd med högre volymer finns. Inom området går ett flertal fuktstråk där kalk- och högörtsarter dominerar. Hänglavsförekomsten är i allmänhet låg. Hydrologin är störd på grund av olika dikningsföretag men den sluttande marken och det rörliga markvattnet kompenserar i viss mån detta.
Även om området har låg andel död ved är den högbonitära skogen och inslaget av kalkbarrskog högt prioriterad inom det formella skyddet. Den höga tillväxten innebär en kortare leveranstid av död ved än andra jämförbara granobjekt.
Området har brunnit och detta kan ses i ett flertal kolade stubbar med brandljud.
Någon systematisk artinventering har inte gjorts i området.
Förvaltningsinriktning
I huvudsak ska området ska lämnas för fri utveckling. En pluggning av diken kan dock behöva göras för att återställa hydrologin. Då mängden död ved är relativt låg kan eventuellt tillskapande av död bli aktuell.
Länsstyrelsens bedömning
Stor andel av området representeras av skog med hög bonitet vilket är en prioriterad skogstyp inom den ¿Nationella strategin för formellt skydd av skog¿. Objektet har stor potential att på relativt kort tid generera ännu högre naturvärden på grund av den höga tillväxten. Det är länsstyrelsens bedömning att bevarandet av områdets höga naturvärden inte går att förena med ett modernt skogsbruk. Det är därför angeläget att området får ett formellt skydd i form av naturreservat.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Jämtlands län
IUCN-kategorisering
IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area)
Areal skog (ha)
16,58
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
16,88
Areal totalt (hektar)
16,98
(Logga in för att skriva en kommentar)
