Berggrunden inom naturreservatet och dess omgivningar består av dalasandsten och jordarten utgörs av morän, på toppen av Eksjöberget är jordtäcket tunt och osammanhängande och bitvis går berg i dagen. Högsta punkten inom reservatet ligger på knappt 790 meter över havet, den lägsta på omkring 635 meter över havet. Eksjöbergets norra del stupar ned i en brant medan den södra delen av berget består av en flackare sydsluttning. Skogen domineras av brandpräglad tallskog med några små inslag av fuktig granskog. I den norra branten står tallskog med en väldigt hög medelålder. Här finns gott om tallar i 300-400 åldern och vissa överståndare är förmodligen äldre än så. Även uppe på toppen av berget på knappt 790 meter över havet finns många riktiga gammeltallar. I många tallar syns spåren av skogsbränderna i form av brandljud på stammen. I några mindre partier har glasbjörk kommit upp som lövbrännor. Mängden död ved är måttlig men ändå mycket viktig för naturvärdena och kontinuiteten i området. Blockrika mer eller mindre impedimentartade partier har säkert bidragit till att stora delar av skogen fått stå kvar. Dimensionsavverkningarna på 1800-talet har lämnat en del stubbar främst i den södra delen, högre upp finns miljöer där inga stubbar kan ses. I nordvästra delen av området finns klen stavatallskog som uppkommit efter brand. Den södra sluttningen har under äldre tider skattats hårdare. Enstaka överståndare står spridda eller i grupper och den döda veden lyser bitvis med sin frånvaro. Några exempel på arter som påträffats här är varglav, dvärgbägarlav, vedskivlav, blanksvart spiklav, kolflarnlavar, vitgrynig nållav och tallticka.

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Ib, Vildmarksområde (Wilderness Area)

322,42

3,90

439,68

443,47