Långsjön är en så kallad dödisjö. Sådana bildades i samband med landisens avsmältning då kvardröjande isblock bäddades in i sand och grus för att sedan så småningom smälta bort. Gropen som bildades efter isblocket blev sedan dagens Långsjön.
Genom att området använts för militär övningsverksamhet har det en unik markanvändningshistoria. Inget produktionsskogsbruk har bedrivits, men det har förekommit både vedhuggning och grävningar i marken. Den historiken har bidragit till dagens utseende med högstammiga ofta glesa blandskogar med ett varierande inslag av grova tallar, granar, björkar och aspar.
I sluttningen längs Långsjön och i några andra partier finns ett rikt buskskikt med hägg, björk, rönn, asp och sälg och ett örtrikt fältskikt. Den nordvästra delen avviker med sitt täta men ganska högstammiga gråalbestånd med inslag av björk och sälg. Den grova, långa och blandade skogen och den bitvis rika tillgången på död ved skapar många värdefulla småbiotoper för växter och djur t ex ekorre, snok, mindre hackspett, blåsippa, tibast, skavfräken, ormbär, blåtry och nejlikrot.
I Långsjöskogen kan du få träffa på en av våra fridlysta ormar - snoken. Den är ofarlig, men vissa personer upplever det som lite läskigt att stöta på en orm. Backa då bara långsamt därifrån.

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

28,75

6,91

30,16

37,06