Kalkstens- och skifferrika berglager från de 400-500 miljoner gamla kambro-silurtiden ligger nedsänkta i komplicerade system av upprättstående förkastningslinjer i ett egenartat ringformigt bälte och har därmed skyddats från nedbrytning. Bergsformationer med ler- och alunskiffer finns också synliga.
I Amtjämsbrottet finns en unik fossilrikedom av silurhavets sjöliljor. Sjöliljestjälkar och andra fossil går att studera på de lodräta kalkbrottsväggar.
Kalkbrottets omgivande marker består av en blomsterrik granskog med inslag av tall, björk, sälg och rönn. I anslutning till kalkbrottets sydligaste del finns en mindre brottsavsats. Växtligheten där är tätare med rikt inslag av mossor, lavar och svampar. Öster om Amtjämsbrottet finns spår efter två kalkugnar.
Runt ingången till kalkbrottet höjer sig mäktiga lager av svarta kantställda ler- och alunskiffrar. Gran, tall, sälg och rönn breder ut sig längs kalkbrottets ytterkanter och kommer med tiden att falla ned i brottet. I brottets södra del finns omväxlande fria markytor, sly och träd (björk, gran, al och sälg). Kala lodräta kalkstensväggar med nedanför rikligt liggande löst material breder ut sig för beskådning. Området har tidigare röjts från buskar och större träd, men håller återigen på att växa igen.
Kalkbrottets norra del har kraftigt växt igen med gran, björk, sälg och al. Ett vatteninflöde i kalkbrottets nordligaste del tillför marken stora mängder vatten.

Rättviks kommun

III, Naturmonument (Natural Monument)

3,16

0,00

3,26

3,28