Långtjärnen
Beskrivning
Naturreservatet Långtjärnen ligger i Krokoms kommun, ungefär sju kilometer nordväst om Rörvattnet och drygt tre kilometer söder om gränsen till Norge. Höjden varierar från 490 till 580 meter över havet. Huvudsakligen sluttar området nedåt mot norr och öster och planar ut i områdets östra del, där flest sjöar och våtmarker samlas. Den största tjärnen i området, Långtjärnen, har gett namn till naturreservatet. Även i högre terräng och i brantare partier i väster förekommer en del mindre våtmarker i svackor.
Berggrunden utgörs främst av granit men också av basalt-andesit. Jordarterna består av morän och torv. Marken är bitvis mycket blockrik med både små och stora block.
Skogen i Långtjärnens naturreservat är fjällnära urskogsartad och till stora delar brandpräglad barrblandskog. Tall (Pinus sylvestris) dominerar i torrare partier medan gran (Picea abies) dominerar i fuktiga brandrefugier. Eftersom området är småkuperad varierar trädslagsfördelningen med markförhållandena i hela området.
Fjällbjörk (Betula pubescens ssp. tortuosa) förekommer rikligt i bukettform i reservatets högre belägna delar. Gran förekommer också insprängt i de talldominerade bestånden och på vissa ställen finns mycket gamla granar och i kärva växtlägen förekommer senvuxna granar och vegetativt spridda grankloner. Utmärkande för området är den rika förekomsten av mycket gamla tallar, flera är daterade till omkring 450 år. Tallarna är ofta kortvuxna men vissa är ändå grova med tanke på det fjällnära läget. Många gamla tallar har platta kronor och pansarbark.
Längre ner i sluttningen finns tallbestånd med undertryckt gran på åsar med något högre bonitet. Medelbeståndsåldern hos tallarna är här omkring 150 år med spridda tallar över 200 år. Träden står tätare och skogen är kontinuitetsskog men med viss påverkan av plockhuggning.
I stora delar av området syns spår av brand. Spåren är tydliga på kolade stubbar och lågor av tall. Brandspår finns även på levande tallar. Den senaste branden har daterats till omkring 1850. Branden har gått ojämnt över området. Vissa partier har spärrgreniga tallar som föryngrats efter den senaste branden. I brandrefugiala lägen finns granar som överlevt den senaste branden.
Mängden död ved är i relation till det fjällnära läget och den bitvis blockrika marken förhållandevis god inom hela området. Det finns både tallved och granved. Bitvis förekommer partier med mycket gamla talltorrakor. I vissa fuktiga partier med gran finns påtagliga mängder döende och död granved.
I reservatets mellersta och östra delar finns förutom Långtjärnen som delvis kantas av kärrstränder en skogs- och myrmosaik med ett antal större våtmarker och beskogade myrholmar. Myrarna är hydrologiskt opåverkade och vegetationen består främst av vitmossor (Sphagnum spp.), starr (Carex spp.) och andra halvgräs. Myrarna domineras av fast- och mjukmattevegetation men det finns även blöta partier, vissa med öppet vatten. En del fastmattemyrar har ett glest trädskikt av mycket gamla och påtagligt senvuxna tallar.
Naturvårdsarter förekommer inom hela området. Dessa arter är främst knutna till urskogsartad fjällnära skog med förekomst av bohål- och insektsangripna träd (tretåig hackspett, Picoides tridactylus), äldre gles tallskog (kritporing, Anthoporia albobrunnea), brandpåverkan på tallved (kolflarnlav, Carbonicola anthracophila) samt granskog med död ved (ullticka, Phellinus ferrugineofuscus).
Skogen har inte utsatts för modernt skogsbruk. Äldre tiders selektiva dimensionsavverkningar har förekommit. Reservatet har stora värden för friluftsliv med sin orörda karaktär och sammanhängande skogsmark nära kalfjällmiljö. Den blockrika marken och våtmarkerna kan göra området något svårtillgängligt. Det finns en stig som genomkorsar området i nord-sydlig riktning. Såvitt länsstyrelsen känner till nyttjas området för bär- och svampplockning, jakt och fiske.
Berggrunden utgörs främst av granit men också av basalt-andesit. Jordarterna består av morän och torv. Marken är bitvis mycket blockrik med både små och stora block.
Skogen i Långtjärnens naturreservat är fjällnära urskogsartad och till stora delar brandpräglad barrblandskog. Tall (Pinus sylvestris) dominerar i torrare partier medan gran (Picea abies) dominerar i fuktiga brandrefugier. Eftersom området är småkuperad varierar trädslagsfördelningen med markförhållandena i hela området.
Fjällbjörk (Betula pubescens ssp. tortuosa) förekommer rikligt i bukettform i reservatets högre belägna delar. Gran förekommer också insprängt i de talldominerade bestånden och på vissa ställen finns mycket gamla granar och i kärva växtlägen förekommer senvuxna granar och vegetativt spridda grankloner. Utmärkande för området är den rika förekomsten av mycket gamla tallar, flera är daterade till omkring 450 år. Tallarna är ofta kortvuxna men vissa är ändå grova med tanke på det fjällnära läget. Många gamla tallar har platta kronor och pansarbark.
Längre ner i sluttningen finns tallbestånd med undertryckt gran på åsar med något högre bonitet. Medelbeståndsåldern hos tallarna är här omkring 150 år med spridda tallar över 200 år. Träden står tätare och skogen är kontinuitetsskog men med viss påverkan av plockhuggning.
I stora delar av området syns spår av brand. Spåren är tydliga på kolade stubbar och lågor av tall. Brandspår finns även på levande tallar. Den senaste branden har daterats till omkring 1850. Branden har gått ojämnt över området. Vissa partier har spärrgreniga tallar som föryngrats efter den senaste branden. I brandrefugiala lägen finns granar som överlevt den senaste branden.
Mängden död ved är i relation till det fjällnära läget och den bitvis blockrika marken förhållandevis god inom hela området. Det finns både tallved och granved. Bitvis förekommer partier med mycket gamla talltorrakor. I vissa fuktiga partier med gran finns påtagliga mängder döende och död granved.
I reservatets mellersta och östra delar finns förutom Långtjärnen som delvis kantas av kärrstränder en skogs- och myrmosaik med ett antal större våtmarker och beskogade myrholmar. Myrarna är hydrologiskt opåverkade och vegetationen består främst av vitmossor (Sphagnum spp.), starr (Carex spp.) och andra halvgräs. Myrarna domineras av fast- och mjukmattevegetation men det finns även blöta partier, vissa med öppet vatten. En del fastmattemyrar har ett glest trädskikt av mycket gamla och påtagligt senvuxna tallar.
Naturvårdsarter förekommer inom hela området. Dessa arter är främst knutna till urskogsartad fjällnära skog med förekomst av bohål- och insektsangripna träd (tretåig hackspett, Picoides tridactylus), äldre gles tallskog (kritporing, Anthoporia albobrunnea), brandpåverkan på tallved (kolflarnlav, Carbonicola anthracophila) samt granskog med död ved (ullticka, Phellinus ferrugineofuscus).
Skogen har inte utsatts för modernt skogsbruk. Äldre tiders selektiva dimensionsavverkningar har förekommit. Reservatet har stora värden för friluftsliv med sin orörda karaktär och sammanhängande skogsmark nära kalfjällmiljö. Den blockrika marken och våtmarkerna kan göra området något svårtillgängligt. Det finns en stig som genomkorsar området i nord-sydlig riktning. Såvitt länsstyrelsen känner till nyttjas området för bär- och svampplockning, jakt och fiske.
Förvaltare
Länsstyrelsen i Jämtlands län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
110,50
Areal vatten (ha)
7,78
Areal land (ha)
427,25
Areal totalt (hektar)
435,10
(Logga in för att skriva en kommentar)