Lindeberget ligger inom riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken. Berget är en av Gotlands högre och mera markerade inlandsklintar. Bergets platå har en påtagligt undulerande yta och ligger på en höjd av mellan 51 och 63 meter. Klintarna består av 20 till 30 meter branta stup och är särskilt markanta i väster, norr och öster. Från bergets krön har man praktiskt taget fri utsikt åt dessa håll, vilket gör området till ett omtyckt besöksmål. Lindeberget är uppbyggd av revkalksten och mindre raukformationer och klintparter finns på många platser i området. De brant stupande klintarna hyser ovanliga och intressanta livsmiljöer i form av skuggiga lodytor, vittrade kalkblock och platser med utströmmande lerhaltigt vatten. Delar av platån saknar lösa jordlager och består av hårt vittrade hällmarksalvar. Karst i form av påtagligt vittrade sprickor finns på många platser. I östra delen av klinten finns en torrdal som sannolikt bildats genom smältvatten från inlandsisen. På västra delen av berget finns markanta svallade fossila strandvallar av kalkgrus. Lindklintskärningen vid kyrkan är en internationellt viktig referenslokal för sedimentär berggrundsstratigrafi. Två fornborgar finns i området, en längt i nordost och en vid den norra klinten. Nedanför den norra klinten möter ett intressant utströmningsområde. Här har mycket påtagligt mängder kalkbleke fällt ut. Mäktigheten på dessa blekelager uppgår till sex meter eller mer.

Skogen uppe på klinten domineras på de flesta håll av tall. Inslaget av gran varierar. Områden med lite tjockare sandiga jordlager i västra delen har ett påtagligt inslag av gran. Både tall och gran är påtagligt senvuxna och uppvisar karaktärer för höga naturvärden. I klintsluttningarna domineras skogen av gran. Andra trädslag på platån inkluderar senvuxen ek, idegran, lönn, ask, oxel och finnoxel. Området har ett buskskikt av påtagligt grov stamformig åldrig ene. I skogen växer blåsippa, strävlosta, skugglosta, nästrot, skogsknipprot samt blåmossa. Området är inventerat på svampar och en lång rad arter som styrker skogs långa kontinuitet har funnits. Följande fynd av rödlistade svampar har gjorts. Ett fynd av gul lammticka (VU), sex fynd av svartgrön spindling (VU), 22 fynd av blåfotad fagerspindling (VU), ett fynd av Cortinarius barbarorum (NT), ett fynd av bullspindling (VU), 59 fynd av denises spindling (NT), fem fynd av granrotspindling (VU), två fynd av gulsträngad fagerspindling (EN), åtta fynd av äggspindling (NT), tre fynd av violettrandad spindling (VU), 17 fynd av Cortinarius russeoides (NT), ett fynd av Cortinarius violaceomaculatus (VU), två fynd av violettfotad puderskivling (NT), ett fynd av mörk jordstjärna (NT), två fynd av brandtaggsvamp (VU), 2 fynd av svart taggsvamp (NT) samt 13 fynd av stjälkröksvamp (NT). Under hösten 2016 upptäcktes en ny art för Norden, pistagespindling i området. Andra intressanta svampfynd inkluderar fjällig taggsvamp, blå slemspindling, svavelriska, vinriska, fransig jordstjärna, doftvaxskivling, anisspindling, kragjordstjärna, trådticka och ockragul grynskivling. Död ved finns i form av torrakor och lågor i främst de branta sluttningarna.

På alvarmarkerna växer gul och vitknopp, backtimjan, brudbröd, getrams, solvända, stenkrassing, fältmalört, axveronika, gulmåra, småfingerört och S:t Pers nycklar. På de öppna klintarna finns ett vackert bestånd med hylsnejlika. I karstsprickor finns murruta. På alvarmarkerna finns ett bestånd av den starkt hotade örten alvarveronika. Berget hyser även bestånd av den ovanliga ormbunken kalkbräken. På berget finns en ganska rik förekomst av vinbergssnäcka. Berget hyser bestånd av ängsnätfjäril och svartfläckig blåvinge. Nattskärra häckar i området.

Länsstyrelsen i Gotlands län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

45,94

0,00

81,90

81,92