Görjeån är en mindre skogsälv som har sitt källflöde i Larvesjön, 2 mil sydöst om Jokkmokk. Ån ingår i Natura 2000 (SE 0820728) och har sitt utlopp i Lule älv mellan Edefors och Storsand. Det föreslagna reservatet omfattar fågelvägen en ca 6 km lång delsträcka av ån, med början vid naturreservatet Stor-Spikbergets västra gräns. I väster berör förslaget det blivande naturreservatet Aspberget och cirka tre kilometer norr om Görjeån ligger det blivande reservatet Tapmokberget. Delar av det föreslagna reservatet finns beskrivet i naturvårdsverkets rapport ?Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten?. På de privata marker som berörs har Skogsvårdsstyrelsen pekat ut flera större nyckelbiotoper.
I reservatet skär Görjeån genom mäktiga lager av sandiga och leriga isälvssediment. Ån är kraftigt meandrande och bildar en upp till ca 50 m djup, ofta mycket brant ravin. Erosionen är mycket kraftig vilket medför att träd rasar ned i ån, nya nipor bildas och att ån ibland även bryter nytt lopp.
Skogen i området karaktäriseras av stor biotopvariation med tvära kast mellan olika skogstyper. På bara några hundratal meter kan skogen skifta mellan mager tallhed uppe på platån som i branten övergår i blandskog. Nedanför branten kan skogen sedan övergå i ett frodigt bäckdråg för att ännu närmare vattnet bestå av urskogsartad granskog.
I stora delar av reservatsförslaget är skogen präglad av brand och partier av stavatallskaraktär förekommer på några ställen i branterna längs ån. I dessa bestånd förekommer allmänt med gamla tallöverståndare och tillgången på klen död ved är riklig. Den döda veden är resultatet av en pågående självgallring i tallbestånden där delar av den yngre tallgenerationen konkurreras ut. Rikligt med kolade stubbar förekommer också tillsammans med spridda brandljud i överståndarna.

Närmast ån är inslaget av lövträd ofta rikligt. Av lövträden dominerar björk men även en del asp, sälg och gråal förekommer. Här är marktypen bitvis både bördig och fuktig, vilket medfört att skogen får en karaktär av ängslövskog med meterhögt gräs. Allmänt med bävergnag noterades också i dessa delar av området.

I södra delen av reservatsförslaget är ravinen djupt nedskuren i finare sediment. Skogen utgörs av urskogsartad hänglavsrik barrblandskog med hög medelålder. Tallöverståndare med en ålder av minst 350 år är allmänt förekommande. Tillgången på död ved är god med allmänt av lågor och torrakor. I området förekommer även rikligt med kallkällor.

Ån har tidigare använts som flottled och en delvis raserad flottningsdamm återfinns strax norr om Storspikbergets naturreservat. I stora delar av området finns därför spår av äldre tiders skogsbruk. Påverkansgraden varierar dock mycket och såväl områden med rikligt med avverkningsspår som urskogsartade delar förekommer. Generellt är påverkansgraden något högre i de talldominerade, västra delen av reservatsförslaget. Uppe på tallhedarna är skogen ofta under 100 år och även påverkade av senare tiders skogsbruk. Så långt det varit möjligt har dessa delar därför uteslutits från det föreslagna reservatet.
Görjeån har även vid limniska undersökningar visat sig hysa stora naturvärden. Flodpärlmussla förekommer spritt i avrinningsområdet och i ett av de biflöden som ingår i reservatsförslaget återfinns en av landets bästa lokaler för arten.

Reservatsförslaget ger tillsammans med de planerade reservaten Aspberget och Tapmokberget samt det befintliga reservatet Storspikberget mycket goda förutsättningar för en utveckling av rörligt friluftsliv och turism i området. Friluftsvärdena är redan idag mycket höga då ett flitigt fritidsfiske bedrivs vid ån. Utsikten från Storspikbergets topp är enastående. En utveckling av området som utflyktsmål kräver dock vissa investeringar bl a i form av strövstigar samt en bro över ån.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

676,63

50,55

749,30

799,96