Sileäkielinen ligger 15 km söder om Gällivare och gränsar i nordväst till naturreservatet Kuolpajärvi. Området genomkorsas av en skogsbilväg som delar reservatet i en västlig och en östlig del. Reservatets östra del är platt hedartad och utgörs av en gles granskog med ett stort inslag av tall, och har gett reservatet sitt namn. Detta delområde har berörts av historiskt skogsbrukande i omgångar och ger inte ett lika orört intryck som det västra delområdet, men får ändå betraktas som urskogsartad. En tall som bedömdes vara representativ i ålder och storlek mättes till 240 år. Andelen död ved av både gran och tall är tämligen stor och utgörs av lågor, torrträd, lumpar samt höga avverkningsstubbar.
I träden hänger rikligt med lavar och fältskiktet består av kråkris, blåbär och lingon. Den urskogsartade skogen i reservatets västra del liknar till stor del den som finns i det intilliggande reservatet Kuolpajärvi. Det är en grandominerad skog med en medelträdålder på 200 år, men skogen är flerskiktad och åldern varierar från 100 till 500 år. Andelen 500-åriga tallar på över två meter i omkrets är stor och jättelika torrfuror. Substrat som är knutna till den gamla granskogen återfinns påtagligt i form av granlågor samt döda och döende granar. Grova tallågor ligger här och var, och det finns inga avverkningsstubbar eller tecken på brand från närmaste 200 åren. Hänglavar är vanligt förekommande. Området är lågproduktivt och fältskiktet utgörs av kråk- och blåbärsris.
Myren avvattnas genom ett uträtat vattendrag, ut i den intilliggande sjön Iso Kuolpajärvi och i förlängningen till Natura 2000-systemet Råneälven. Centralt i reservatet, alldeles intill vägen finns en fin gammal renvaktarstuga. Inom reservatet påträffas flera typiska naturskogsarter som indikerar lång skoglig kontinuitet och är klassade i rödlistan som nära hotade (NT). Bland annat gammelgranskål, knottrig blåslav, rosenticka och dvärgbägarlav.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

30,67

0,00

89,56

89,54