Enån
Beskrivning
Reservatet ligger på ett isälvsdelta som avsattes för ca 9000 år sedan vid
avsmältningen av inlandsisen. Isberg som strandat i deltat formade de
dödisgropar som finns där idag. När väl deltat höjt sig över havsytan omlagradesde ytligt liggande lagren av vind innan de fixerades av växtlighet. Under de årtusenden som därefter gått har Enån eroderat fram den 20 m djupa, och 250 meter breda, ravin vattendraget idag rinner genom. Enån i sig är ett friskt vattendrag, om än inte speciellt biologiskt rikt, då de sandiga bottnarna gör det svårt för bottenorganismer att etablera sig.
Enåns dalbotten är idag skogbeklädd och speciellt de sydvästligaste delarna upplevs som riktigt urskogsartade med grova träd och mycket död ved i, och i anslutning till, det slingrande vattendraget.
Fram till för ca 100 år sedan var dock stora delar dalbotten trädlösa då de då de nyttjades för slåtter av de kringliggande byarna. Idag återstår bara några enstaka ängsytor men på dessa kan sällsynta fjärilar hittas så som mindre bastardsvärmare och turkos blåvinge.
Sanden, och den kalk som finns inlagrad i den, utgör en viktig livsförutsättning för ett stort antal av de 60 rödlistade arter som dokumenteras i området. Detta gäller kanske främst för områdets stora antal av ovanliga svamparter (främst spindelskivlingar och taggsvampar), men också för den starkt hotade mosippan.
På grund av sitt tätortsnära läge nyttjas området av allmänheten, skolor och en stor mängd organisationer för olika typer av friluftsliv.
I reservatets nordligaste spets ligger Springkällan, resultatet av ett misslyckat försöka att borra efter olja 1869. När det vattenförande skiktet punkterades skapade en naturlig fontän i borrhålet som fortfarande sprutar ca 150 år senare. Ett trevligt slutmål för de vandrare som går längs den 3,5 km långa led som löper genom reservatet.
avsmältningen av inlandsisen. Isberg som strandat i deltat formade de
dödisgropar som finns där idag. När väl deltat höjt sig över havsytan omlagradesde ytligt liggande lagren av vind innan de fixerades av växtlighet. Under de årtusenden som därefter gått har Enån eroderat fram den 20 m djupa, och 250 meter breda, ravin vattendraget idag rinner genom. Enån i sig är ett friskt vattendrag, om än inte speciellt biologiskt rikt, då de sandiga bottnarna gör det svårt för bottenorganismer att etablera sig.
Enåns dalbotten är idag skogbeklädd och speciellt de sydvästligaste delarna upplevs som riktigt urskogsartade med grova träd och mycket död ved i, och i anslutning till, det slingrande vattendraget.
Fram till för ca 100 år sedan var dock stora delar dalbotten trädlösa då de då de nyttjades för slåtter av de kringliggande byarna. Idag återstår bara några enstaka ängsytor men på dessa kan sällsynta fjärilar hittas så som mindre bastardsvärmare och turkos blåvinge.
Sanden, och den kalk som finns inlagrad i den, utgör en viktig livsförutsättning för ett stort antal av de 60 rödlistade arter som dokumenteras i området. Detta gäller kanske främst för områdets stora antal av ovanliga svamparter (främst spindelskivlingar och taggsvampar), men också för den starkt hotade mosippan.
På grund av sitt tätortsnära läge nyttjas området av allmänheten, skolor och en stor mängd organisationer för olika typer av friluftsliv.
I reservatets nordligaste spets ligger Springkällan, resultatet av ett misslyckat försöka att borra efter olja 1869. När det vattenförande skiktet punkterades skapade en naturlig fontän i borrhålet som fortfarande sprutar ca 150 år senare. Ett trevligt slutmål för de vandrare som går längs den 3,5 km långa led som löper genom reservatet.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Dalarnas län
IUCN-kategorisering
III, Naturmonument (Natural Monument)
Areal skog (ha)
187,80
Areal vatten (ha)
12,52
Areal land (ha)
197,56
Areal totalt (hektar)
210,02
(Logga in för att skriva en kommentar)
