Mossabäcken ligger 12 km nordväst om Råneå i det svagt böljande landskapet på västra sidan av Råne älv. Mossabäcken ingår i ett långsträckt våtmarksområde, som fortsätter söderut genom Träskmyran och Kalmyran. Den öppna myren omges av sumpskogar och vid vattendragen av mader. Under våren då det är högvatten i bäcken ligger stora delar av området under vatten. Berggrunden utgörs av intermediära bergarter som diorit.

Skogen närmast myren och bäcken utgörs till stor del av översvämningspräglad lövsumpskog med gott om död lövved och gammal granskog med naturskogskaraktär. Bitvis är det mycket blött. Här finns stor förekomst av gammelgransskål och även granticka och garnlav förekommer. Högbonitetsskogar som ofta utgörs av en högrest välskiktad granskog med en varierande trädålder på upp till 250 år. Inte sällan har skogen en hög lövandel med inslag av äldre asp. I ytterkanterna finns äldre tallskog med en varierande mängd död ved. Nästan hela området har spår av äldre plockhuggning men har aldrig varit kalavverkade och den skogliga kontinuiteten har på så sätt bevarats. Det ingår en mindre del skog som idag saknar eller har låga naturvärden men som utgör viktiga delar för skyddet av området.

Myrarna och dom intilliggande kantskogarna är en del av ett större myrkomplex som är av högsta naturvärdesklass. Myrkomplexet är en av Norrbottens värdefullaste och finns med i myrskyddsplanen för Norrbottens län. Myrkomplexet utgörs till stor del av mader och är influerad av Mossabäckens varierande vattenstånd som under våren fyller sänkan med smältvatten från omgivande skogar. Närmast bäcken ligger sumpkärr med ensartade sjöfräkenbestånd. En bit längre från bäcken övergår dessa sumpkärr till frodiga mjukmattor med spärrvitmossa samt lappvide, norrlandsstarr och kråkklöver. I kanalen som förbinder bäcken Mossabäcken med sjön Pålträsket finns rikligt med näckrosor. I själva bäcken finns också ett flertal källor. Myren har tidigare använts för myrslåtter.

Mossabäcksområdet är något av en klassisk fågellokal, känd främst som födosöksmark för rovfåglar. Lärkfalk och bivråk ses ofta jagande över området. Lappuggla, slaguggla och fiskgjuse häckar i intilliggande skogar. Ett flertal vadare observeras under häckningtid, bland annat grönbena, glutt-, skogs- och drillsnäppa samt enkel- och dvärgbeckasin. Sävsångare sjunger i videbuskarna utmed bäcken. På våren rastar en mängd änder, gäss, tranor och vadare på den då av vårfloden översvämmade myren. Mindre- och tretåig hackspett är exempel på fågelarter som trivs i de närliggande sumpskogarna. Bland sällsyntheterna som har observerats i området finns bland annat småfläckig sumphöna, dvärgsparv och brun glada. Längs bäcken är också bäver och utter vanligt förekommande.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

39,19

0,44

110,64

111,18