Norra Tjusts skärgård
Beskrivning
De tre naturreservaten Stora Grindö, Städsholmen och Jutskär bildades i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, och ett behov av att modernisera föreskrifterna förelåg. Då de tre naturreservaten angränsar till varandra och är likartade, har Länsstyrelsen ansett det lämpligt att slå samman naturreservaten till ett under namnet Norra Tjust skärgård.
Norra Tjust skärgård omfattas av ytterskärgård, mellanskärgård och innerskärgård och har därför en mycket mångformig karaktär. I ytterskärgården avlöser låga utsatta kobbar och skär havsdjup på 30 till 40 meter. I mellanskärgården och innerskärgården är öarna större och till större del vegetationsbevuxna.
I skärgården förekommer bl a sik, gädda och abborre samt de rödlistade fiskarterna torsk och ål.
En betydande andel av reservatet består av grunda havsområden; 60 % är grundare än 10 meter. 10 meter är en vanlig gräns för hur djupt tång växer. Tångsamhällen är viktiga uppväxtområden för större organismer som fisk, då samhällena utgör skydd och födosöksplatser. Tångsamhällena i naturreservatet utgörs främst av blåstång, men även kransalger förekommer. Drygt hälften av arealen grund havsmiljö inom reservatet ingår i EU;s nätverk av värdefulla naturtyper, Natura 2000. Dessa naturtyper är Rev, Laguner och Stora grunda vikar och sund samt Skär och små öar i Östersjön. Naturtypen Rev karaktäriseras ofta av en zonering av bottenlevande samhällen med alger och djurarter. Naturtypen Laguner, mosaikartade biotopkomplex rika på olika slags växt- och djursamhällen, förekommer i form av delvis avsnörda grunda havsvikar. Laguner utgör en viktig livsmiljö för exempelvis fågel- och fiskarter. Naturtypen Stora grunda vikar och sund är habitatkomplex som ofta är skyddade från kraftiga vågor och innehåller olika typer av sediment och substrat med artrika bottenlevande växt- och djursamhällen. Till naturtypen Skär och små öar i Östersjön räknas även anslutande undervattensvegetation ner till algernas nedersta djuputbredningsgräns.
Inom naturreservatet Norra Tjust skärgård finns drygt 200 stycken öar varav det stora flertalet utgörs av holmar och skär mindre än en hektar. Skärgårdens öar har en varierande vegetation. Den yttre delen av skärgården består till största delen av utsatta skär och mindre öar där det växer lavar på hällmarken samt gräs, örter och buskar i skrevor och sänkor. Skärgårdsöarna i innerskärgården är till stora delar kuperade. Berg i dagen utgörs av släta hällar formade av inlandsisen och blockrika partier och sprickbildningar i form av förkastningar. Vegetationen på de större kuperade och blockrika öarna utgörs främst av hällmarkstallskog, med ett visst inslag av ek samt mindre bestånd med klibbal och asp. Av tall finns ett stort antal gamla träd. Även av ek finns enstaka gamla träd. I äldre tallbestånd växer t.ex. gott om tallticka, en signalart som enbart växer på äldre tallar. Mindre bestånd med björk och asp har vuxit upp under senare tid i gamla tiders mer öppna utmarker där öarnas fiskare hade djur för att utöka sin försörjning. På flera öar med beteshistorik finns partivis fortfarande ett örtrikt inslag i fältskiktet.
De skiftande miljöerna från skogsmark till hällmarker och skyddade vikar och grunda sund utgör goda förutsättningar till ett rikt fågelliv. De mindre öarna och skären är kal-spolade eller har mycket lite vegetation och utgör viktiga häckningsområden för sjöfågel, så som änder, tärnor, måsfåglar och vadare. Flera av öarna är på väg att växa igen med buskar och träd från ett tidigare mer öppet stadie då de betades av enstaka får och nötkre-atur. På flera trädfria öar häckar bland annat ejder, grågås, gravand, skrattmås och strand-skata. På Städsholmen finns de största kolonierna av fiskmås, skrattmås och silvertärna. I naturreservatet häckar förutom tidigare nämnda sjöfågelarter även storskarv, storskrake, vigg, knipa och skäggdopping samt de missgynnade och hotade arterna skedand och svär-ta. Av rovfåglar förekommer både berguv och havsörn.
Norra Tjust skärgård omfattas av ytterskärgård, mellanskärgård och innerskärgård och har därför en mycket mångformig karaktär. I ytterskärgården avlöser låga utsatta kobbar och skär havsdjup på 30 till 40 meter. I mellanskärgården och innerskärgården är öarna större och till större del vegetationsbevuxna.
I skärgården förekommer bl a sik, gädda och abborre samt de rödlistade fiskarterna torsk och ål.
En betydande andel av reservatet består av grunda havsområden; 60 % är grundare än 10 meter. 10 meter är en vanlig gräns för hur djupt tång växer. Tångsamhällen är viktiga uppväxtområden för större organismer som fisk, då samhällena utgör skydd och födosöksplatser. Tångsamhällena i naturreservatet utgörs främst av blåstång, men även kransalger förekommer. Drygt hälften av arealen grund havsmiljö inom reservatet ingår i EU;s nätverk av värdefulla naturtyper, Natura 2000. Dessa naturtyper är Rev, Laguner och Stora grunda vikar och sund samt Skär och små öar i Östersjön. Naturtypen Rev karaktäriseras ofta av en zonering av bottenlevande samhällen med alger och djurarter. Naturtypen Laguner, mosaikartade biotopkomplex rika på olika slags växt- och djursamhällen, förekommer i form av delvis avsnörda grunda havsvikar. Laguner utgör en viktig livsmiljö för exempelvis fågel- och fiskarter. Naturtypen Stora grunda vikar och sund är habitatkomplex som ofta är skyddade från kraftiga vågor och innehåller olika typer av sediment och substrat med artrika bottenlevande växt- och djursamhällen. Till naturtypen Skär och små öar i Östersjön räknas även anslutande undervattensvegetation ner till algernas nedersta djuputbredningsgräns.
Inom naturreservatet Norra Tjust skärgård finns drygt 200 stycken öar varav det stora flertalet utgörs av holmar och skär mindre än en hektar. Skärgårdens öar har en varierande vegetation. Den yttre delen av skärgården består till största delen av utsatta skär och mindre öar där det växer lavar på hällmarken samt gräs, örter och buskar i skrevor och sänkor. Skärgårdsöarna i innerskärgården är till stora delar kuperade. Berg i dagen utgörs av släta hällar formade av inlandsisen och blockrika partier och sprickbildningar i form av förkastningar. Vegetationen på de större kuperade och blockrika öarna utgörs främst av hällmarkstallskog, med ett visst inslag av ek samt mindre bestånd med klibbal och asp. Av tall finns ett stort antal gamla träd. Även av ek finns enstaka gamla träd. I äldre tallbestånd växer t.ex. gott om tallticka, en signalart som enbart växer på äldre tallar. Mindre bestånd med björk och asp har vuxit upp under senare tid i gamla tiders mer öppna utmarker där öarnas fiskare hade djur för att utöka sin försörjning. På flera öar med beteshistorik finns partivis fortfarande ett örtrikt inslag i fältskiktet.
De skiftande miljöerna från skogsmark till hällmarker och skyddade vikar och grunda sund utgör goda förutsättningar till ett rikt fågelliv. De mindre öarna och skären är kal-spolade eller har mycket lite vegetation och utgör viktiga häckningsområden för sjöfågel, så som änder, tärnor, måsfåglar och vadare. Flera av öarna är på väg att växa igen med buskar och träd från ett tidigare mer öppet stadie då de betades av enstaka får och nötkre-atur. På flera trädfria öar häckar bland annat ejder, grågås, gravand, skrattmås och strand-skata. På Städsholmen finns de största kolonierna av fiskmås, skrattmås och silvertärna. I naturreservatet häckar förutom tidigare nämnda sjöfågelarter även storskarv, storskrake, vigg, knipa och skäggdopping samt de missgynnade och hotade arterna skedand och svär-ta. Av rovfåglar förekommer både berguv och havsörn.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Kalmar län
IUCN-kategorisering
V, Skyddat landskap/havsområde (Protected Landscape/Seascape)
Areal skog (ha)
18,44
Areal vatten (ha)
2 149,84
Areal land (ha)
237,32
Areal totalt (hektar)
2 387,43
(Logga in för att skriva en kommentar)
