Dalarnas näst högsta berg Sömlinghågna, 1195 meter över havet, ligger alltså i reservatets nordkant, till häften in i Härjedalen. Från Lofsdalen finns markerade vinterleder till och runt berget och en våffelstuga som många besöker vintertid. Andra höga berg i området är Oxvålen och Fröberget, som har rika ängsgranskogar med den ståtliga fjällväxten fjällkvanne. På Oxvålen finns även en rest av gammal granskog som tack vare sin höga fuktighet undgått brand under lång tid. Utanför reservaten är sådana skogar numer en mycket ovanlig företeelse eftersom de i stor utsträckning har avverkats. Men här finns de alltså kvar.
I Yxningaån, strax öster om Fröbergsvallen finns ett vackert vattenfall. Följer man stigen uppför Svartåsen kommer man till ån och fallet. Ån rinner fram i en ravin och på en sträcka av cirka 300 meter faller ån 50 meter och bildar flera små vackra vattenfall. I folkmun kallas Yxningåfallen för Brudslöjan.
Undgått brand har dock inte delar av skogen på Fröberget. Omkring trettio hektar gammal granskog hann brinna av efter en hel veckas brand under den torra och varma sommaren 1959. Än idag står den brunna skogen kvar orörd, kanske ett av våra märkligaste brandfält.
Gulgrön renlav täcker fjället på sina håll, men inte alls i samma utsträckning som på Fulufjället, där det inte finns renar. Här betar renar ofta och går därför hårt åt lavtäcket. Tamrenens vilda ättling, vildrenen hade för 150 år sedan faktiskt en av sina sista utposter här på Vedungsfjället. Nu är den sedan länge borta.
Vandrar man vidare upp på fjället, där de glesa hedskogarna börjar och de torrare rismyrarna fyller ut dalgångarna, kan man få uppleva ett märkligt frostfenomen. Det är meterhöga tuvor av torv vars kärna är av is, så kallade palsmyrar. De är mer vanliga på den sibiriska tundran, där de inte ens tinar under sommaren. Här hinner de kanske göra det, men bygger ändå upp märkliga torvformationer.
Ett av länets största sammanhängande myrområde är beläget i sluttningen nedanför Vedungsfjället. Området är en mosaik av fastmarksholmar, myrar, kärr och större och mindre vattensamlingar. Här är fågellivet rikt och du kan stöta på arter som fjällpipare, ljungpipare, brushane och småspov.
Floran i området är relativt artfattig men är av intresse som sydlig utpostlokal för flera nordliga arter. Här finns till exempel fjällkvanne och tromsögontröst.

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Ib, Vildmarksområde (Wilderness Area)

1 628,52

74,93

19 314,93

19 389,89