Balåliden
Beskrivning
Balålidens naturreservat ligger ca 5 km söder om Bjurholm och består av svaga sluttningar och flacka partier som omger den centralt liggande Balån, Öreälvens största biflöde. Området ligger ca 1,5 km från Öreälven på ca 110-150 m.ö.h . Förutom Balån genomkorsas området av några mindre skogsbäckar och inte långt från ån ligger också ett delvis trädbevuxet starrkärr. Små raviner och sänkor löper också genom sluttningarna ned mot ån som meandrar vackert genom landskapet. I huvudsak gränsar området mot äldre gallringsskogar och mindre hyggen. Inom området finns en av skogsvårdstyrelsen avgränsad nyckelbiotop.
Skogen som växer i den svaga nordostsluttningen söder om Balån är en välsluten och flerskiktad, grandominerad naturskog med stort lövinslag av främst grov björk. Flläckvis finns det även rikligt med mycket grov asp och en del sälgar. Många aspar har en diameter i brösthöjd på 50-60 cm eller mer och en hel del av dem är döda eller halvdöda. Bitvis finns också betydande tallinslag med 150-200 år gamla tallar, samt enstaka brandljudsförsedda 200-300 år gamla träd. Död ved förekommer överlag tämligen allmänt, men bitvis rikligt i de små raviner som genomkorsar området samt i de mest lövrika partierna. De flesta lågorna är av klena eller måttliga dimensioner. Boniteten i dessa delar är hög och många av träden är draperade av hänglavar.
Närmast utmed den meandrande Balån består skogen mestadels av glesa björkridåer på gräsmark. Här finns också gott om bäverspår i form av gnag och dammar i ån.
På åns norra sida är terrängen flackare och lövinslaget mindre. Även här är skogen välsluten och flerskiktad med gruppställda träd och bitvis riklig förekomst av främst klen död ved. I de västligaste delarna är skogen riktigt gammal med 150-200 år gamla granar och enstaka, upp mot 250 år gamla träd.
Inom området finns också yngre partier med svagare skiktning och lägre förekomst av död ved. I de centrala delarna och i syd ligger dessa mindre trivialare delar som tydligt kontrasterar mot omgivningarna.
De bitvis högproduktiva och lövrika miljöerna med lång skoglig kontinuitet i området är lämpliga för flera hotade och skyddsvärda arter. Inom området har följande rödlistade arter och signalarter påträffats (hotkategori inom parantes): citronticka, gammelgranskål (NT), gränsticka (NT), harticka (NT), kötticka, lappticka (NT), rosenticka (NT), stor aspticka (NT), tallticka, ullticka, bårdlav, korallblylav, kolflarnlav, liten aspgelélav (VU), liten spiklav, luddlav, lunglav (NT), mörkhövdad spiklav, skinnlav, småflikig brosklav (NT), stiftgelélav (NT), stuplav, trådbrosklav (EN), violettgrå tagellav (NT), vitgrynig nållav, vitskaftad svartspik (NT), bollvitmossa, mörk husmossa, ormbär, skogsvinbär, ögonpyrola, järpe, ormvråk, pärluggla, tjäder, tretåig hackspett (VU) och trädkrypare. Summa 14 rödlistade arter (1 EN, 2 VU och 12 NT) samt 15 övriga signalarter.
Skogen som växer i den svaga nordostsluttningen söder om Balån är en välsluten och flerskiktad, grandominerad naturskog med stort lövinslag av främst grov björk. Flläckvis finns det även rikligt med mycket grov asp och en del sälgar. Många aspar har en diameter i brösthöjd på 50-60 cm eller mer och en hel del av dem är döda eller halvdöda. Bitvis finns också betydande tallinslag med 150-200 år gamla tallar, samt enstaka brandljudsförsedda 200-300 år gamla träd. Död ved förekommer överlag tämligen allmänt, men bitvis rikligt i de små raviner som genomkorsar området samt i de mest lövrika partierna. De flesta lågorna är av klena eller måttliga dimensioner. Boniteten i dessa delar är hög och många av träden är draperade av hänglavar.
Närmast utmed den meandrande Balån består skogen mestadels av glesa björkridåer på gräsmark. Här finns också gott om bäverspår i form av gnag och dammar i ån.
På åns norra sida är terrängen flackare och lövinslaget mindre. Även här är skogen välsluten och flerskiktad med gruppställda träd och bitvis riklig förekomst av främst klen död ved. I de västligaste delarna är skogen riktigt gammal med 150-200 år gamla granar och enstaka, upp mot 250 år gamla träd.
Inom området finns också yngre partier med svagare skiktning och lägre förekomst av död ved. I de centrala delarna och i syd ligger dessa mindre trivialare delar som tydligt kontrasterar mot omgivningarna.
De bitvis högproduktiva och lövrika miljöerna med lång skoglig kontinuitet i området är lämpliga för flera hotade och skyddsvärda arter. Inom området har följande rödlistade arter och signalarter påträffats (hotkategori inom parantes): citronticka, gammelgranskål (NT), gränsticka (NT), harticka (NT), kötticka, lappticka (NT), rosenticka (NT), stor aspticka (NT), tallticka, ullticka, bårdlav, korallblylav, kolflarnlav, liten aspgelélav (VU), liten spiklav, luddlav, lunglav (NT), mörkhövdad spiklav, skinnlav, småflikig brosklav (NT), stiftgelélav (NT), stuplav, trådbrosklav (EN), violettgrå tagellav (NT), vitgrynig nållav, vitskaftad svartspik (NT), bollvitmossa, mörk husmossa, ormbär, skogsvinbär, ögonpyrola, järpe, ormvråk, pärluggla, tjäder, tretåig hackspett (VU) och trädkrypare. Summa 14 rödlistade arter (1 EN, 2 VU och 12 NT) samt 15 övriga signalarter.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Västerbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
113,55
Areal vatten (ha)
2,54
Areal land (ha)
116,88
Areal totalt (hektar)
119,46
(Logga in för att skriva en kommentar)
