st upp i ravinen blir det blockigare och inslaget av lövträd ökar. Här finns en del grova aspar och i den anslutande hällmarken har spår av reliktbock påträffats. Hålbergets brant är ett så kallat sydväxtberg som är vänd mot syd och sydväst. Sydväxtbergen är ett karaktärsdrag för Västernorrands starkt kuperade och varierande landskap. Dessa har gynnsamma växtbetingelser och hyser växtarter som normalt sett har en mer sydlig utbredning, bland annat vissa ädellövträd.

De östra och centrala delarna på Hålberget har utpräglade sydväxtbergskvaliteer. I öster finns höga stuppartier. Bergets brant och rasbrant karaktäriseras av stora block och det är rikt på sprickor och håligheter. På klipphyllor och i skrevor finns sparsamt med tallar och enar. I och nedanför rasbranten växer ett lövrikt blandbestånd, som också har inslag av död lövved. Bland lövträden finns asp, björk, sälg, rönn och framförallt en relikt lindlokal. Lindlokalen är spridd inom ett ca 500 x 30 meter stort område och växer inom det på ca 10 ställen. Linden växer dels som grupper med klena stammar a 5-10 cm i diameter, dels som ensamväxande stammar. I det rikligaste partiet växer 17 lindar som är mellan 4 och 20 cemtimeter i diameter. Strax intill finns ett parti med fyra lindar mellan 15 och 25 cm i diameter. Överallt i anslutning till lindarna finns rotslående grenar. Det ser också ut att förekomma fröplantor av lind. Marken är bördig och mullrik och vegetationen karaktäriseras av en lundartad flora. Vanligt förekommande arter är skogstry, tibast, måbär, liljekonvalj, vårärt, stormhatt, getrams, hässlebrodd, ormbär, blåsippa, smultron och underviol. Det förekommer även stinknäva och nattviol.
Längst österut finns en liten bäckravin. Själva bäcken är fin med små fall, och mossiga block. I bäckravinen växer grov gammal granskog med inslag av grova granlågor. Allra läng

Rasbranten väster om lindlokalerna är dominerad av gammal tallskog med inslag av gran, björk och lite asp. Det finns också en del död ved. Denna del hyser ganska höga naturvärden genom sina naturskogkvaliteer och en enorm blockighet.

Hällmarksskogen på toppen av berget håller höga naturvärden med mycket gamla och kortvuxna tallar och ett visst inslag av död tallved.

Området söder om landsvägen består av en brant nipa ner mot Indalsälven. Ett antal grunda raviner bryter av nipan. Hela nip- och ravinmiljön är bevuxen med lövskog som är ca 50 år gammal. Gråal dominerar, men det finns också hägg, björk, asp, sälg, rönn och visst inslag av gran. Eftersom marken är mycket bördig är träden grova och det finns mycket död lövved, som främst förekommer som lågor . Sötgräs växer i vissa partier. I övrigt är vegetationen lundartad med bland annat skogstry, tibast, lundstjärnblomma, trolldruva, hässlebrodd, getrams ormbär och stinksyska.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

24,29

0,14

36,23

36,40